Downtown, everythings great when you're downtown!

Snart ska jag in till stan och träffa Frida, det ska bli riktigt skoj. Men tanken på att ge sig ut är inte så lockande för mig, om man säger så. Att lämna värmen är inte riktigt min grejj alls just nu, men att träffa Frida kommer muntra upp mig. Jag är mest nere, eller melankolisk... Lagom kul...


xo xo
Ciao!

It takes the pain away, But could not make you stay, It's way to broke to fix, No glue no bag of tricks...

Vad gör man de dagar då man inte vill mer? Då det enda alternativet är att stänga in sig i ett mörkt rum för att överleva dagen? Jag blir mer och mer isolerad, jag orkar inte umgås med människor, jag vill inte träffa någon, helt ärligt människor suger ur mig all min livslust just nu. Jag behöver ett miljöombyte, något nytt att se fram emot, men jag har inget sådant just nu. Jag är melankolisk och jag kan lova er att det är betydligt värre än att bara vara "nere"... Melankoli kanske ska bli mitt andra namn, någon som tycker att det verkar lämpligt? Jag tycker personligen inte det, men hej, jag kan inte ens le åt det jag brukar le åt, jag kan inte.


Till muntrare saker, jag har så mycket i mitt huvud just nu att jag inte vet var jag börjar eller slutar. Det är ALLTID såhär, jag vet att under en sådan här period kommer alla mina idéer och allt jag vill göra fram, men jag är helt oförmögen till att göra något, jag blir som paralyserad och om jag fastnar i något, så sitter jag fast. Det är livsfarligt att hamna i dessa perioder, man skiter i allt och alla och vill bara få det man gör gjort. Inget annat. Jag vet att det inte är någon fara att kliva ur den lilla bubbla jag befinner mig i, men så fort jag kliver ur bubblan känns det som om allt rasar samman runt mig och jag vet inte vad jag ska göra, klart som fan att jag kryper in igen och börjar skapa igen då. Det är ren rutin... Hur man nu ska lära sig att bryta den?


xo xo
Ciao!

Ignorance lead me into the light...

Jag har blivit sämst på att skriva, den senaste veckan, helt ärligt har jag inte haft någon ork. Jag har blivit irriterad över saker jag inte blir irriterad över i vanliga fall, varit ett allmänt psykvrak och funderat en tanke som för bara några månader sen var helt orimlig, men som nu i mitt jävla huvud verkar vara rimlig igen. Jag är i en svacka men jag kommer ta mig ur den, jag vet att jag måste ta mig ur den. Jag har inte mycket att säga er just nu, mitt huvud är ganska tomt, men ändå helt fullt. Det tar lite tid att vänja sig vid det här, så enkelt är det.

xo xo
Ciao!

Born from silence, silence full of it, A perfect concert my best friend, So much to live for, so much to die for, If only my heart had a home...

"Teach me passion for I fear it's gone
Show me love, hold the lorn
So much more I wanted to give to the ones who love me
I'm sorry
Time will tell (this bitter farewell)
I live no more to shame nor me nor you
And you... I wish I didn't feel for you anymore..."

xo xo
Ciao!

Doctor, Doctor, won't you give me something to help me stop the beat?

Idag har jag spenderat 5 timmar på ett sjukhus, det var lagom roligt. Det behövdes inte röntgas eller något, man injicerar bara det där medlet och tar reda på hur kroppen reagerar på det. Med ett blodprov 4 timmar efter ungefär, då kollar man igen. Jag tycker att det är jobbigt att vistas på sjukhus, detta var väl inte det värsta, men ändå. Det är aldrig kul att vara på sjukhus... Men men det har jag gjort idag.


I annat fall, så sitter jag mest bara och lyssnar på musik, mycket vill jag egentligen få sagt, men jag tänker bannemig hålla käften, ni är inte redo ännu och jag vill inte göra mer skada än vad jag kommer göra. Nej, det handlar inte om att ni gjort något, jag tar en paus för att tänka över saker, sen får vi se. Jag behöver ett miljöombyte, något som jag kan få ut något av... Jag har tröttnat på situationen runtomkring mig... Mer än detta får ni inte veta.


xo xo
Ciao!

One more time, we're gonna celebrate!

Bara för att jag inte är pepp på att skriva just nu, varför det är privat.

xo xo
Ciao!

One moon, One star, I love the one we are, One thread, One line, Let's stand still in time...

Denna låt gör mig nostalgisk ikväll! Det är mycket som rusar genom mitt huvud när jag hör denna...

xo xo
Ciao!

I was an impossible case, No-one ever could reach me, But I think I can see in your face, There's a lot you can teach me...

Jag känner inte för att skriva idag, har inget jag vill säga er egentligen, ingenting nödvändigt iaf. Min hjärna är ganska tom, men ändå full av saker som jag egentligen vill få sagt, men mycket kommer jag att tiga om än så länge. Låt oss bara säga att ju bättre jag mår, desto osäkrare blir jag på andra saker. Det finns inget snällt sätt att säga något av det jag kommer säga, men jag kommer inte säga det ännu. Det får vänta helt enkelt, men vissa beslut måste jag fatta.


Jag såg en film idag, det var en feelgood film, Mamma Mia. Jag tyckte väldigt mycket om den. Den var rolig, mysig och jag skrattade riktigt mycket! Och att Colin Firth var med skadade ju inte...


xo xo
Ciao!

Girls in white dresses with blue satin sashes, Snowflakes that stay on my nose and eyelashes...

Jag tror att jag fryser ihjäl snart, det är snö ute och varenda vinter så sitter jag och tycker att det är för kallt att bo i Sverige, vad gör jag åt det? Ingenting (ännu) men visst är jag noga med att klaga på kylan, det är vi alla. Är det för kallt klagar vi, är det för varmt likaså. Vi är aldrig nöjda. Nu längtar jag mer än någonsin till sommaren, jag vill ha ljumma sommarnätter nu, ge mig det och inte detta snöblask!


Nästa helg ska jag på julmarknad med Frida, det ska bli mysigt, då måste jag ha införskaffat mig ordentliga kläder, hm, ja, vi får se. Julmarknad nästa iaf! Samt att äntligen få träffa Frida, vilket är bäst! Snart är det bannemig jul, oj tiden går snabbt när man har roligt, men jag vet inte om jag verkligen ser framemot den, vi får se. Något kul kommer väl ur den som vanligt.


xo xo
Ciao!

And as we wind on down the road, Our shadows taller than our soul, There walks a lady we all know, Who shines white light and wants to show...

Vad jag än gör, så kommer jag aldrig bli helt nöjd. Det är det som är både fördelen och nackdelen med att vara perfektionist, man vill alltid eftersträva något mer och man vill aldrig sluta att utvecklas. Därav älskar jag mode och design, att säga att jag endast älskar mode skulle vara i största förnekelsen för mig. Jag älskar att skapa, jag brinner för att skapa, jag vill alltid lära mig mer, jag vill alltid ha mer, det kan aldrig bli för mycket, eller jo, i vissa fall kan det vara bra att det är avskalat, men om man säger såhär, jag kan alltid bli bättre, det kommer alltid finnas människor som är bättre än mig men även de som är sämre, man kan inte vara bäst, men man kan vara det bästa för sin prestation för det tillfället. Ingen kan leverera en kanon kollektion varenda gång de gör något, men någon gång då och då, slår de huvudet på spiken med sina klädeskollektioner och det driver mig, att kanske hitta rätt någon gång.


Jag måste in till stan imorgon och handla hem lite nya saker, jag vill hitta något häftig outfit, men det slutar självklart med att jag sitter vid maskinen och syr en, man kan inte få allt, eller jo, man kan få allt inom klädesvägen om man har en symaskin som klarar av det mesta. Men vem vill ha allt? Inte jag, jag vill ha mycket, men långt ifrån allt. Men ändå, jag vill ha något nytt! Och något jag kan använda nu på vintern, så enkelt är det.


xo xo
Ciao!

You think that I can't live without your love, You'll see, You think I can't go on another day, You think I have nothing, Without you by my side...

"You think that you are strong, but you are weak
You'll see,
It takes more strength to cry, admit defeat.
I have truth on my side,
You only have deceit
You'll see, somehow, someday

You'll see"

Den säger så mycket just nu.

I yearn for happiness, I ask for help, I want mercy, Look at me, And hear me, Cause I'm here just for that...

En del av mig mår bättre än någonsin innan, men något annat klämmer och det är hur jag ser ut. Jag vet att när jag mår dåligt, tröstäter jag. Och jag har inte mått bra under en väldigt lång period, äntligen nu börjar jag se att det finns ett ljus i slutet av tunneln. Det är inte längre kolsvart, jag dansar inte i mörker. Jag tror stenhårt på att jag kommer bli en friskare och starkare människa. Det känns som om hela jag förändras, mitt sätt att se på livet, min syn på mig själv och min personlighet. Jag är inte längre splittrad i tusen bitar, utan börjar bli en helhet, en hel människa.


Men till det där som klämmer, min kropp, jag mår inte bra i den vikten jag har just nu, men var inte oroliga, jag kommer inte börja banta, eller skita i att äta, eller börja spy. Fy fan för mig om jag går den vägen. Nej, vägen till ett hälsosamt utseende är genom träning och nyttig mat, så jag ska försöka leta reda på ett yoga ställe i Sthlm där jag kan börja träna, jag måste även söka upp en sjukgymnast och förbättra min fibro, för jag har ondare nu än tidigare och det beror på att jag gått upp lite för mycket för mitt eget bästa, jag får inte bli överviktig, det får jag verkligen inte. Jag tänker dock inte tala om för er hur mycket jag har bestämt mig för att gå ner, det är privat. Men så länge jag gör det hälsosamt och på ett bra sätt, så kan ingen säga något.


xo xo
Ciao!

Snow?

Idag kom snön, jag vet inte om den kom på riktigt, eller om det bara blir slask, men imorgon blir det bannemig varmare kläder. Jag fixar inte det här vädret... Nu ska jag gå och sy ett par byxor!
Jag hoppas på en vit jul, det gör jag verkligen. Det är snart jul och jag har inte handlat några julklappar, oj oj!


xo xo
Ciao!

Out of the way, it's a busy day, I've got things on my mind, For want of the price of tea and a slice...

Tusen saker går igenom mitt huvud varenda dag, ska jag hinna, ta en sak i taget, fokusera dig på det som är väsentligt just nu och dröm dig inte bort från verkligheten, jag kan säga såhär, jag mår bättre än på väldigt länge och jag har bara siktet på att må ännu bättre, men jag har inget orimligt mål. Jag vet att det kommer komma maniska perioder och depressiva också. Jag kan inte bli kvitt dem, men jag kan med lättnad gå upp ur sängen lite enklare än bara för några dagar sen. Jag ligger inte i en sorts koma, som jag inte kan ta mig ur utan jag kan vakna på morgonen och känna att det är en helt okej dag, jag känner inte att jag inte kommer klara av den, något hopp inom mig kanske? Jag vet inte, men jag tänker bannemig inte sluta med något som verkar fungera på mig.


Jag har sådan lust att skapa, inte det jag skapar i skolan, utan något annat, jag ska slänga upp lite inspirations kläder nu... Det är så mycket jag vill göra! Hehe!

Marchesa

Roland Mouret

Marchesa

xo xo
Ciao!

Let's get lost tonight!

Idag är första gången någonsin (tror jag) där en människa sa till mig att jag såg gladare ut. Jag var inte lika borta som jag har varit och ja, jag har till och med sovit 6 timmar inatt, utan en medicin som jag definitivt har trott att jag behövt för att sova. Men nej, jag somnade utan den, så nu känner jag att det är dags att trappa ner på denna medicin, jag kan inte bara hippsomhapp sluta med den, det skulle aldrig fungera för min kropp, men äntligen kan jag säga att jag inte längre befinner mig på botten och att jag därigenom börjar bege mig uppåt, det har tagit ett tag, men om det var värt det? Ja, det var det. Om hela den här processen gör att jag står starkare än innan är det väl värt det. Jag kan för första gången på en väldigt lång tid se att det inte är nattsvart framför mina ögon. Jag hoppas att ni inser att jag kommer att bli starkare och starkare och jag kommer aldrig i hela mitt liv ta skit igen.


Jag undrar igen om kärleken, ska jag bara ge upp mitt sökande efter den riktiga kärleken och då kanske den dyker upp? Vem vet, jag vet nämligen inte själv. Jag vet inte vad kärlek är, egentligen, jag har en massa påståenden om vad kärlek är, men jag vet inte på riktigt, så enkelt är det. Jag står mer konfunderad än någonsin innan... Lagom kul, om man säger så.


xo xo
Ciao!

What ya gonna do with all that junk? All that junk inside your trunk?

Jag har som vanligt eller, jag vill inte berätta om något, men jag känner att jag kan dela av mig av lite av mitt ögongodis på nätet just nu, frågan är bara om jag ska beställa hem dessa saker? Några kan jag lätt få tag på, andra måste beställas... Hm... Hur mycket är en partyoutfit värd egentligen?
Och kan ni inte gissa var skorna kommer ifrån, är ni nya här!


xo xo
Ciao!

Sleeping beauty, tell me your secrets...

Ni kan ju gissa om jag kommer köpa hem denna film när den kommer ut? Man missar inte Disney, så enkelt är det. Jag älskar Disney, där är jag en nörd. En riktig en också... <3

Som alla vet så älskar jag skor också, denna gång blev det dessa fast riktigt fint röda, jag är förälskad och att de fanns i min storlek skadade ju inte heller... Om man hittar ett par 35:or då köper jag dem (om jag tycker att de är snygga)! Jag älskar röda skor har jag märkt. Nu satsar jag på färg, det är lite roligt, men var lugna, svart går aldrig ur tiden. Och nej, det blir inte neonrosa skor någonsin för mig, det finns en gräns... Här är iaf dessa darlings! <3


xo xo
Ciao!

In the circle, circle of life!

Ännu en helg har passerat och jag tog mig faktiskt ut igår, till Syntax Error... Klubben är belägen i lokalen Grottan och jag har bara varit där en gång tidigare, då under en minnesstund för min vän Marcus, som dog utanför. Men han hade inte velat att jag satt hemma och inte gick ut och hade kul, det vet jag. Så jag tog mig till stället jag vägrat sätta min fot på, jag trodde helt ärligt att jag inte skulle klara av att vistas i den lokalen, men jag klarade det och jag hade en trevlig kväll efter allt. Så tack till alla som gjorde min utekväll lite roligare och mer gemytlig. Synth kan man väl aldrig tacka nej till? Eller hur? Jag har märkt att jag mer och mer dras åt synth och techno hållet... Hm, jag undrar vad det kan bero på... Men jag har fortfarande kvar mina favoriter, jag överger aldrig Pink Floyd, Queen, Madonna, Metallica, Cohen, Jarre, Oldfield och alla de som sitter lite närmre hjärtat.


Igår såg jag en film som gjorde att jag såg en annan film idag, Madagascar igår, jag skrattade.


Till denna grät jag lite dock (vem kan bara titta på Disney utan att fälla en tår?) Dessutom tycker jag att det är en av de mest betydelsefulla filmerna jag sett sen jag var liten, den har ett klart och starkt budskap.


Jag gråter som mest när Rafiki i början håller upp Simba, jag är känslomässig när det kommer till dessa filmer okej? Men jag älskar dem!



xo xo
Ciao!

Mama, I just killed a man, Put a gun against his head, Pull the trigger, Now he's dead...

JAAAAA! Enligt Sverige är världens bästa låt: Bohemian Rhapsody av Queen. IN YOUR FACES! Queen är för mig det största bandet genom historien, om man säger så. Det finns inga som var som Queen, med Freddie, Brian, Roger och John. De är mitt absoluta favorit band som jag älskar mer än något annat och att aldrig få se dem i deras riktiga formation, är hjärtskärande för mig....



Detta är live från Wembley, det är kärlek!

xo xo
Ciao!

I love you, but I love me more.

Jag kan bara säga såhär. Av det jag nyligen gått igenom med en viss karl kan jag nog enkelt säga, att jag tycker om honom, men inte lika mycket som jag älskar mig själv, något man egentligen inte får säga men jag gör det ändå. Det går inte att vara i en relation med en man som inte kan eller vill bli bunden till något. Jag grubblar inte över det, jag har bara kommit fram till att jag älskar mig själv mer, för att kunna utsätta mig för honom. Som jag sa att även om han skulle komma tillbaka med skrubbsår på knäna och händer och ett upprispat ansikte så skulle jag inte ta tillbaka honom. Han är inte värd det. Jag har inte fällt en enda tår för honom, de senaste veckorna. Han är inte värd dem. Jag har tagit ett beslut och det står jag konsekvent i nu. Men jag ska inte säga att jag kanske inte faller för en liknande kille igen, för det kommer säkert hända.Men inte han, han har bränt sina broar för mig. Så det kommer ner till att jag älskar mig själv mer än vad jag tycker om honom.


xo xo
Ciao!