Ray of Light

Nu märker jag hur lång tid det var sen jag uppdaterade, då en vän till mig, Malin, gjorde mig påmind om det. Haha! Jag vet inte vad jag ska skriva längre, för att vara ärlig. Det känns som jag borde skriva om viktiga saker, men det enda som skrivs är oväsentligheter och allmänt skit. Nåväl, nu är det mycket som är antågande, både bra och dåliga saker, men men, det är väl så livet är ibland. Det har sina ups and downs. Jag har nästan ingen skaparglädje alls längre, det är så fruktansvärt trist att det blivit så, men jag måste ta tag i saker nu. Det funkar inte att bara skjuta på det.

Min älskade Kristine var här i helgen, det var riktigt underbart det, det må jag säga, jag har kommit upp innan klockan 12 nästan varje dag, trots enorm trötthet, haha! Men det har funkat. Jag tycker nästan sömn är tråkigt, även om det behövs, jag önskar att dygnet kunde ha mer än 48 timmar, det skulle jag uppskatta.

Jag funderar väldigt mycket just nu, på nästan allting, mycket som aldrig kommer bli sagt, mycket som dväljs under ytan. Jag får inte rätsida på saker, det är det enda jag kommer fram till. Ingen kontroll, ingen behärskning och saker som jag önskar vore ogjorda, om man säger så. Jag vill så mycket, men kan så lite. Det låter nästan som en klagan, men det är det inte. Det är bara mina ord, som jag låter er tolka lite hur som helst.

Madonna vill jag hemskt gärna se, jag vill vill vill verkligen det! Det skulle vara det bästa någonsin.

Over and Out!

Ciao!