Hur står människor ut med den här kärleken? Jag bara vrider mig och vet inte vad jag ska göra. Jag har tydligen öppnat dörren till verkligheten genom att jag känner som jag känner, men jag vet inte. Jag kanske fortfarande lever i en drömvärld, som jag brukar göra. Men jag vet inte, för första gången tänker jag inte rymma, vad ska jag rymma ifrån? En man som inte är rädd för att ge mig kärlek? Är jag så feg? Jag vet inte, för jag är upptagen av att koncentrera mig på att försöka leva ett normalt liv samtidigt som jag inte har någon kontroll över varenda liten känsla som flyger i min kropp, det känns bara så ovant att ha det så här. Jag är inte van, jag vet inte hur jag ska fungera, men jag listar väl ut det så småningom.
Jag glömde att dedikera min kärlek till Kakan igår, oopps, men hon ska veta att jag saknar henne för mycket och att jag önskar att jag kunde träffa henne mer än vad jag gör. Kakan gör mig alltid så glad och jag är den enda som får kalla henne Kakan, haha, me loves you darlo! Så nu fick du ett litet stycke här, så att du inte tror att jag inte älskar dig.
Men hur fungerar egentligen kärleken, jag nöjer mig aldrig med första bästa, utan jag väntar och ser om det kommer någon bättre, men är det inte så att man ska se vad som kommer hända och jag hoppas att det slutar väl denna gång. Jag hoppas verkligen det. För jag gillar honom. Vält omkull mig med kärlek, svep mig under fötterna, ta med mig ut på mitt livs äventyr...
xo xo
Ciao!
No comments:
Post a Comment