You took a pretty picture, and smashed it in to bits...

Första dagen på en ny månad, en lagom kall och grå sådan och jag finner bara tristess, inget annat. Jag önskar att jag hade ett jobb som jag kunde gå till varje morgon, så att jag hade något att göra, så att säga, jag trivs inte med att vara sysslolös, men jag ska börja sy snart igen och jag har lite saker att göra i ordning så jag dör inte av tristess. Så var lugna, jag finner mig själv igen, men jag vet inte hur lång tid det tar.

Min Mr Big, hade jag ett samtal med igår och det gick smärtfritt. Jag vet och han vet, mer än så behöver ingen annan veta. Det ni dock ska veta är att jag fortfarande tycker om honom, något så enormt mycket, men vad gör man? Han kommer alltid vara en viktig person i mitt liv och jag önskar att det kunde bli mer än vad det någonsin kommer bli, men jag är inte redo för honom och han är inte redo för mig, så enkelt är det och om vi någonsin kommer bli redo för varandra, det vet jag inte heller. Men Mr Big kommer alltid att vara honom, ingen annan. Jag vet inte vad jag egentligen känner för honom, förutom att jag verkligen tycker om honom. Han är som han är och har den inverkan på mig. Det finns bara en Mr Big för mig, och han förstår mig så pass mycket att det är läskigt. Igår frågade han en fråga, som jag håller helt privat, men som ändå ställde mig på min spets. Någon gång kanske... Vem vet?

Jag funderar på att åka upp till Millan då hon fyller år, men jag vet inte om jag kommer orka det efter vad som händer nästa vecka. Speciellt på torsdagen. Gamla läkta sår kommer dras upp igen och det vill jag inte.

Nåväl, kommer jag någonsin känna de där fjärilarna i magen igen? Jag vet inte, det kommer nog pirra till då och då, men jag vill inte bara ha någon, utan jag vill älska någon så mycket som man bara kan och verkligen känna hur jag sveps om av kärlek. Inbäddad i kärlek vill jag vara, men det är svårt, för jag vill inte hitta någon bara för tillfället, utan någon jag verkligen kan känna mig trygg med och vara mig själv hos. Det är svårt att ta ned sina murar, men jag vet en som kan rasera mina så snabbt som bara genom ett klockslag, Mr Big. Och nej, det handlar inte om hur stor han är där nere, det handlar helt om hur han är, det är det som är grejjen.

xo xo
Ciao!