A failure is just a failure, nothing else... Cope with it or leave...

Jag har inte varit på humör för att göra något överhuvudtaget alls, skriva något, säga något eller att känna något. Men idag skriver jag för att få ur mig det som jag måste få ur mig. Jag känner mig fastspänd, inträngd i ett hörn som jag inte kan lämna alls. Utan totalt inklämd mellan mitt egna jag och verkligheten som jag vill leva i. Det är så mycket jag måste ta tag i och få klart och det ska jag börja med, ska rita skisser ikväll och gå igenom alla mina tyger och se vilka mamma kan ta och vilka jag vill ha kvar, jag har en superklar idé i huvudet som jag kommer förverkliga, nu gäller det bara att sätta i gång om man säger. Jag har så mycket kreativitet i huvudet och det bara väller ut, men jag vet inte var jag ska börja, måla inatt hade jag tänkt göra.

Nåväl, jag tänker försöka få tillbaka min kämparglöd, det jag brinner för helt enkelt, men jag är för rädd för att misslyckas att jag inte vet vad, men något inom mig har en gnista kvar som håller på att tändas och brinna igen, dags att försöka igen kanske? Och till andra inte bara till mig, vad vet jag egentligen? Jävligt mycket om man tänker efter, jag har väldigt mycket jag kan lära mig av och väldigt mycket jag kan ta itu med och få klarhet i. Jag vill stå stark i mig själv, inte i någon annan, så enkelt är det. När ska jag våga leva det liv jag vill leva utan att kompromissa om mig själv? Kommer jag någonsin få det jag eftersträvar, men är det inte ett misslyckande att ge upp innan jag ens försökt. Utan att misslyckas så kan du inte lyckas, eller hur man nu ska säga det. Men misslyckas måste jag våga mig på. Jag vill vara den kreativa människan jag vet att jag verkligen är. Jag är kreativ genom mina kläder jag bär, väl medveten om vad jag ska och inte ska ta på mig. Aldrig en liten bit av osäkerthet finns i mina kläder, den dagen jag sätter på mig något jag känner mig osäker i, den dagen är jag körd, det vet jag. Då har jag misslyckats på alla plan som är möjliga, för jag vågar och jag ska fortsätta att våga. För fashion is my passion, som man så fint säger.

Jag kommer att bli något, oavsett vad människor säger och jag kommer att klara av att ha ett liv med barn, samtidigt som jag kommer axla min karriär, det måste jag göra, annars är det ute med mig. För jag eftersträvar det och jag tänker låta det gå som det går. Så enkelt är det med det.

xo xo
Ciao!