Varför blir vi så skärrade av att en man dödar en tioårig liten flicka i Sverige, när det dör miljontals barn i Afrika, varenda dag? Vad gör det oss till att vi tycker att denna lilla flicka förtjänar ett ljus mer än alla andra barn i denna värld? Visst kan vi tycka att det är fel att ha ihjäl en liten flicka som är helt försvarslös mot den som angriper henne, men varför reagerar vi inte vid det faktum att om bara några år kommer mer än 12 miljoner barn i Afrika vara föräldralösa och vi tänker bara på dem lite då och då och inte att det faktiskt är människor som det handlar om. Vad fan tänker vi svenskar med egentligen?
När något händer här i yttepyttiga lilla Sverige, blir det rabalder och ramaskri, men när det dör 1 barn i sekunden i andra delar av världen, rynkar vi inte ens på näsan. Är det så att vi tycker att det är okej att det dör så pass många barn varenda dag, för vi är vana vid det? Och att ett tioårigt barn i Sverige som dör, helt plötsligt känns så påtagande nära. Att hej, det kan faktiskt hända oss också. Varför reagerar vi bara då och inte över betydligt större saker?
Jag tror att det är så att när vi själva drabbas av något som kan vara så pass påtagligt nära en själv, då reagerar man, men annars reagerar man inte överhuvudtaget. För det händer inte mig. Jag kommer inte bli våldtagen när jag går hem mitt i natten från bussen, jag kommer inte bli misshandlad till döds när jag är ute på stan, för sånt händer inte mig, det händer bara andra. Men aldrig MIG. Tänker vi inte så?
Visst är det så att det är en tragedi att denna tioåriga lilla flicka har dött, men när ska Sverige vakna och se att detta faktiskt existerar och att vi inte kan vända ryggen till längre. Utan nu utsätts vi för fakta. Varför ska det till att en liten flicka ska behöva dö för att vi ska tända ett ljus. Jag tänder inte ett ljus bara för denna lilla tioåriga flicka, utan för alla världens människor som utsätts för orättsvisor varenda dag. Dem tänder jag ett ljus för. Annars nej, ni må tycka att jag är okänslig, men jag tänker inte bara på yttepyttiga lilla Sverige, jag tänker på världen. Och kanske är det dags att vi gör något åt den situationen vi befinner oss i?
2 comments:
Hur ska vi kunna reagera inför ett barn tusentals mil härifrån när vi inte ens kan påverka vad som händer här hemma? Det är svårt att reagera över händelser som är så pass avlägsna att vi inte kan påverka dem. Det finns inget en vanlig svensk kan göra för att stoppa olyckor och dödsfall i Asien eller Afrika, exempelvis. Det vi däremot kan göra är att främja säkerheten i yttepyttiga Sverige. Det är just vår lilla storlek som gör det så hemskt att vi inte kan försvara varandra. Kontaktnät, säkerhet och rättssystem måste skärpas åt. Det är därför man reagerar starkare när en liten flicka (sammanlagt har nu 4 barn dödats på en månad) dödas, än när ett barn tusen mil bort svälter ihjäl. Konstigt vore det annars.
Detta har jag också frågat mig x antal ggr, allra helst den senaste veckan. Svaret på frågan, tror jag är att den stora massan låter sig manipuleras av massmedia (läs; främst kvällstidningarna). Det ger en snedvriden bild av verkligheten, men så långt tror jag inte att allmänheten tänker.
Det är skrämmande hur människors "empati" kan vara så geografiskt begränsad.
Post a Comment