Är jag lycklig i mig själv, det är frågan. Just idag är jag kanske inte det, men det vänder säkert. Det brukar komma dessa dagar och sedan några dagar då det är bättre, men tänk om jag är en person som är allmänt låg i sinnet, som aldrig kommer bli en av de lyckliga människorna, den tanken har slagit mig. Det är bara min personlighet. Kommer jag någonsin att bli lycklig? Jag betvivlar tanken på att jag någonsin blir det, men man måste göra det bästa av situationen inte sant. Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken, så jag tänker inte ropa hej ännu, utan låta saker komma och gå lite som de vill. Låta mig själv känna sorg, ledsamhet, lycka och allt där till, när jag känner det. Jag måste låta mig själv vara den jag är och inte kompromissa om hur jag skulle vilja vara utan bara vara den jag är. Så att människor ser mig för den jag faktiskt är, utan att gömma mig under allt. Men det kommer inte hända, det vet jag.
Jag vill sy, en kjol, en klänning, en till kjol, några toppar och lite sånt. Jag kommer sy det också och sakta men säkert kommer min garderob att fyllas av det jag älskar mest, mina egen designade kläder, inte de jag köpt i affärer, utan de jag lagt ner min själ i. Jag har tänkt ha på mig en speciell klänning då skolan börjar, så då ska den vara klar. Dessutom är overlock maskinen hemma igen, så det är bara för mig att börja. Så enkelt att säga, men så svårt att verkligen plocka upp allt för att få en helhet över det. Men skam den som ger sig.
Nu ska jag klippa i tyger.
xo xo
Ciao!
No comments:
Post a Comment