Jag sover bättre igen, men ändå inte bra, jag drömmer konstiga drömmar och vet inte riktigt var jag befinner mig, men så brukar det vara i perioder. Jag undrar vem som egentligen mår så bra i januari eller februari, det är dödsmånaderna under året, samt november. Det är det verkligen, så innerligt tråkigt som det bara kan bli.
Igår pratade jag med Anna (london) och hon peppade upp mig, enormt mycket, samt med Anna (Malmö) och även hon peppade upp mig och lite med Millan som alltid hjälper, jag älskar er. Det finns något där, som jag inte kan förklara just nu, men det kommer så småningom. Jag hoppas det i alla fall, så att jag inte behöver gå runt och inte förstå vad som händer. Men kärlek i mitt liv, det har jag.
Ja, idag ska jag luncha med Maria (Morgaine) och det ska bli väldigt trevligt det, ska möta henne om två timmar ungefär så nu ska jag kila härifrån.
Imorgon är det februari och ännu en månad av tristess.
xo xo
Ciao!
Thursday, January 31, 2008
Wednesday, January 30, 2008
You make me feel, you make me shine... I've got you under my skin..
Idag är jag full av känslor, men ändå samtidigt så tömd på dem. Jag vet inte hur jag ska förklara för er hur mitt huvud tänker just nu. Det tänker kanske inte alls på hur jag formulerar meningar, men jag står inte hopplös eller svag denna gång. Jag vågar säga ifrån, hur illa det än må gå för mig. Jag orkar inte att ta mer av det här, nu är det min tur att säga nej och jag gör det så att alla vet om det.
Jag förstår fortfarande inte varför människor anser mig vara mager, idag var jag tvungen att ställa mig på vågen hos min läkare, för jag såg mager ut. Jag är inte mager, någonstans. Jag har ett jättebra BMI och mina kläder passar. So, what's the problem? Nej, det finns inget. Så sluta klaga på smala människor, det är inte så jävla kul att vara smal hela tiden.
Över till något annat, jag ska verkligen börja träna nu, måste bygga upp min kropp långsamt men säkert, så att jag inte blir som en 60-åring när jag är 30, det vill jag inte, nej, det skrämmer mig att min kropp kan utvecklas till det. Jag vill ha en snygg 30-års kropp när jag börjar närma mig den åldern. Jag är inte där ännu, 8 år och 8 månader och 3 dagar kvar innan dess. Hujjedamej, det är bara så kort tid kvar, det där ger mig ångest, det är så mycket man ska hinna med innan man fyllt 30 och jag har inte ens kommit halvvägs ännu, om ens en bit på vägen. Jag har mycket jag ska hinna med. Skynda, skynda, jag har inte hela livet på mig. Eller har jag det?
xo xo
Ciao!
Jag förstår fortfarande inte varför människor anser mig vara mager, idag var jag tvungen att ställa mig på vågen hos min läkare, för jag såg mager ut. Jag är inte mager, någonstans. Jag har ett jättebra BMI och mina kläder passar. So, what's the problem? Nej, det finns inget. Så sluta klaga på smala människor, det är inte så jävla kul att vara smal hela tiden.
Över till något annat, jag ska verkligen börja träna nu, måste bygga upp min kropp långsamt men säkert, så att jag inte blir som en 60-åring när jag är 30, det vill jag inte, nej, det skrämmer mig att min kropp kan utvecklas till det. Jag vill ha en snygg 30-års kropp när jag börjar närma mig den åldern. Jag är inte där ännu, 8 år och 8 månader och 3 dagar kvar innan dess. Hujjedamej, det är bara så kort tid kvar, det där ger mig ångest, det är så mycket man ska hinna med innan man fyllt 30 och jag har inte ens kommit halvvägs ännu, om ens en bit på vägen. Jag har mycket jag ska hinna med. Skynda, skynda, jag har inte hela livet på mig. Eller har jag det?
xo xo
Ciao!
Tuesday, January 29, 2008
I go round and round just like a circle, I can see a clearer picture, When I touch the ground I come full circle, To my place and I am home...
Jag vet inte vad jag ska tycka eller tänka just nu, jag är som ett blankt papper som måste fyllas på med färg igen, jag känner igen känslan, den är inte ovanlig, det är inte tomhet, det vet jag. Det är något helt annat. Men jag vet bara inte var jag ska börja. Jag borde ha en början och ett slut och inte ett ändlöst trevande i mörker. Ja, ni kan lika gärna säga att ni vet hur det är, men jag betvivlar er igen. Jag verkligen tvivlar på det. Nya hot slår mot mig för varje steg jag tar just nu och det är inte hoppfullt, inte någonstans. Varför känner jag mig så vilsen, när jag inte längre borde det?
Kärleken vill jag spika fast på väggen och skjuta med ett hagelgevär mot, så fel kärlek kan bli ibland, så fruktansvärt fel och jag ska stå där i konsekvenserna av de val berörande parter har gjort. Dessutom tror jag att många missförstår mig väldigt ofta. Man måste kunna reglerna för att vara med i spelet annars ska man inte påpeka saker så de förlorar sin mening, vad finns det då för egenskap med att ha just det ordet för en person, när man använder det mot flera, helt meningslöst blir det för mig i alla fall. Jag tror inte att människor förstår hur jag menar när jag skriver att jag har en Mr Big, utan de misstolkar saker helt och hållet. Nog om det, jag vill inte vidarutvecka det.
En annan sak jag måste få klaga på medan jag ändå klagar, vad fan är erat problem? Ni har problem med smala människor som om de kan hjälpa att de är smala, hallå, det finns alla möjliga sorters människor, och när ni klagar på att det bara är smala människor som klagar på människor som är storlek större så har ni fel. Det gör ni lika väl lika mycket själva. Och jag förstår inte varför ni ALLTID ska klaga på smala människor, det är bara löjligt. Lägg av, give it a break.
Och alla smala är inte elaka, det beror helt på människan som är under huden, så lägg bara av. Ni förstår inte att det sårar att bli kallad supersmal heller? För den tanken kanske inte kan slå sig in i era huvuden?
xo xo
Ciao!
Kärleken vill jag spika fast på väggen och skjuta med ett hagelgevär mot, så fel kärlek kan bli ibland, så fruktansvärt fel och jag ska stå där i konsekvenserna av de val berörande parter har gjort. Dessutom tror jag att många missförstår mig väldigt ofta. Man måste kunna reglerna för att vara med i spelet annars ska man inte påpeka saker så de förlorar sin mening, vad finns det då för egenskap med att ha just det ordet för en person, när man använder det mot flera, helt meningslöst blir det för mig i alla fall. Jag tror inte att människor förstår hur jag menar när jag skriver att jag har en Mr Big, utan de misstolkar saker helt och hållet. Nog om det, jag vill inte vidarutvecka det.
En annan sak jag måste få klaga på medan jag ändå klagar, vad fan är erat problem? Ni har problem med smala människor som om de kan hjälpa att de är smala, hallå, det finns alla möjliga sorters människor, och när ni klagar på att det bara är smala människor som klagar på människor som är storlek större så har ni fel. Det gör ni lika väl lika mycket själva. Och jag förstår inte varför ni ALLTID ska klaga på smala människor, det är bara löjligt. Lägg av, give it a break.
Och alla smala är inte elaka, det beror helt på människan som är under huden, så lägg bara av. Ni förstår inte att det sårar att bli kallad supersmal heller? För den tanken kanske inte kan slå sig in i era huvuden?
xo xo
Ciao!
Monday, January 28, 2008
Butterflies, these damn butterflies!
Idag, om en stund ska jag luncha med Kakan, det blir riktigt riktigt trevligt. Jag hinner inte skriva så mycket just nu, om jag inte skriver flera ord i minuten, hinner jag det? Jag har 10 minuter att skriva klart mitt inlägg idag, jag tycker inte om att skriva så snabbt.
Jag tror faktiskt inte att det är så att alla hittar partners just nu, som jag skrev i ett tidigare inlägg, vad är egentligen mening med att ägna resten av livet med en enda person, om man inte är 100 % säker på att det är den du vill leva, jag kommer inte lämna singellivet förrän jag verkligen hittar någon som ger över 100 % i ett förhållande och någon som inte är rädd för kärleken, vilket jag tror att många också är. Det är så tudelat, jag är skrajj för att bli kär, men ändå vill jag så gärna bli det, men jag kommer bara bli tillsammans med någon när jag verkligen får tusentals fjärilar i magen och inget annat, är det att begära för mycket? Och sedan se till att fjärilarna hålls vid liv, min mamma sa i helgen att ingen kärlek är beständig, man måste hela tiden arbeta på det man en gång föll för och när man har det knepigt måste man inse varför man valde just den personen. Hm, det är klurigt det där och jag skriver mer ikväll.
Nu ska jag kila!
xo xo
Ciao!
Jag tror faktiskt inte att det är så att alla hittar partners just nu, som jag skrev i ett tidigare inlägg, vad är egentligen mening med att ägna resten av livet med en enda person, om man inte är 100 % säker på att det är den du vill leva, jag kommer inte lämna singellivet förrän jag verkligen hittar någon som ger över 100 % i ett förhållande och någon som inte är rädd för kärleken, vilket jag tror att många också är. Det är så tudelat, jag är skrajj för att bli kär, men ändå vill jag så gärna bli det, men jag kommer bara bli tillsammans med någon när jag verkligen får tusentals fjärilar i magen och inget annat, är det att begära för mycket? Och sedan se till att fjärilarna hålls vid liv, min mamma sa i helgen att ingen kärlek är beständig, man måste hela tiden arbeta på det man en gång föll för och när man har det knepigt måste man inse varför man valde just den personen. Hm, det är klurigt det där och jag skriver mer ikväll.
Nu ska jag kila!
xo xo
Ciao!
Saturday, January 26, 2008
Todays is not tomorrow, or the rest of the week.
Idag är jag inte på humör för någonting, det är TN, men det är bara kul om man är något rund om fötterna och jag orkar inte. Dessutom måste jag städa mitt rum, så enkelt är det.
Jag har lite saker att skriva om sen, men ska göra det då jag orkar, nu finns det inte kraft i händerna, men men sånt händer.
Igår var det en dam som gjorde irriterande miner till mig, när hon tyckte att jag hade musiken på för högt, kan man inte bara klappa till någon på knäet och be dem sänka då, nej man ska ge elaka blickar och ser allmänt störd ut. Irriterande människor som inte vet vad hövlighet innebär.
xo xo
Ciao!
Jag har lite saker att skriva om sen, men ska göra det då jag orkar, nu finns det inte kraft i händerna, men men sånt händer.
Igår var det en dam som gjorde irriterande miner till mig, när hon tyckte att jag hade musiken på för högt, kan man inte bara klappa till någon på knäet och be dem sänka då, nej man ska ge elaka blickar och ser allmänt störd ut. Irriterande människor som inte vet vad hövlighet innebär.
xo xo
Ciao!
Friday, January 25, 2008
I won't back down, no, I won't back down again.
Jag skriver, skriver och skriver. Jag vet inte var alla mina ord kommer ifrån, men helt plötsligt har jag börjat att skriva igen, något ligger inte längre och blockar mina tankar. Kanske beror det på att jag slappnar av och gör saker som jag själv vill, nja, jag skulle gärna vilja ha ett jobb, men det kommer det med, det är jag säker på. Till hösten ska jag plugga mode igen och nu ska inget stoppa mig, inget får stoppa mig. Jag ska ta mig dit jag vill, utan gropar i marken, utan snåriga buskar eller rötter på marken. Jag skulle öppenhjärtligt inte orka med det en gång till.
Nu ska jag in till stan och göra lite saker, det blåser och viner utomhus och jag vill inte gå ut, neej, det är för kallt.
xo xo
Ciao!
Nu ska jag in till stan och göra lite saker, det blåser och viner utomhus och jag vill inte gå ut, neej, det är för kallt.
xo xo
Ciao!
Thursday, January 24, 2008
Do I have to change my name? Will it get me far? Should I lose some weight? Am I gonna be a star?
Hur långt ska man gå innan man börjar kritisera människor för deras val av saker att göra? Ska man överhuvudtaget kritisera någon, när varje människa har egna val och möjligheter, det är frågan jag kommer argumentera om idag. Är det okej att lägga sig i en annan människas val av att köpa saker, eller att äta på ett visst sätt, eller att ta vilka bilder man vill? Kan man alltid stå till svars för sina handlingar? Dagens ideal gör att jag inte kan det, man ska vara smal, man ska ha ett jobb, man ska... Det är en hel del måsten som man hela tiden måste kämpa. Och vad händer när något tar över handen och man tänker att om jag skulle väga lite mindre, skulle mitt liv vara lite mer värt, människor kanske skulle titta på mig på ett helt annat sätt då? Man kontrollerar det man vill kontrollera, såsom sina utgifter, sina matvanor och sitt egna leverne, kosta vad det kosta vill. Tänker man inte så?
Jag känner inte en enda kvinna som inte har haft en ätstörning, beror det på att män vill se kvinnor på ett visst sätt och därav viker vi oss för dem, för är inte modellerna smala och åtråvärda? Är det inte deras kroppar vi vill ha? Eller vänta, det kanske inte handlar om att se ut som en modell, det kanske handlar om något helt annat. Varje människa är unik, varje människa har sina egna demoner att bekämpa och alla gör det på sitt sätt. Jag tror inte det handlar om att vilja se ut som en modell, inte för mig i alla fall, utan för något helt annat. Det handlar om kontrollbehovet jag har, jag släpper kontrollen vid shopping, men ställer hård kontroll när det kommer till vad jag stoppar i mig och vad jag inte stoppar i mig. Jag har väldigt svårt för snabbmat, det kan jag medge och jag äter inte godis eller chips, jag äter nyttigt, nu. Dock gjorde jag det inte under mina tonår, utan tröståt så fort jag fick chansen. Tro dock inte att jag eftersträvar en vikt under 50 kg för det gör jag inte. Jag är nöjd med den jag är nu, visst jag skulle kunna träna lite mer och visst jag skulle kunna äta större portioner, men huvudsaken är att jag äter.
Jag börjar bli heligt trött på att alla ska klaga på hur kändisar ser ut, när de sen ser på sina vänner att de också är väldigt smala. Låt dem leva med sina problem om de vill det, precis som du lever med dina. Så sluta klaga på andra när du inte känner dem, så enkelt är det. Det är så enkelt att spy galla över någon man inte känner och säga att den är si och så. Vilket inte alls behöver stämma, visst man behöver inte gilla hur en person ser ut, men hallå, de ger er inte elaka kommentarer om hur ni ser ut? Hur skulle det kännas om mer än halva Sveriges befolkning pekade ut dig och sa att du inte var bra nog som människa? Du är för smal! Du räcker inte till. Tänk er in i den situationen innan ni kritiserar andra. Skönhet ligger i betraktarens ögon, inte bara i dina.
Och snälla, sluta klaga på mig och mitt sätt att se på mig själv, jag ber er. Sluta, jag har fått nog.
xo xo
Ciao!
Jag känner inte en enda kvinna som inte har haft en ätstörning, beror det på att män vill se kvinnor på ett visst sätt och därav viker vi oss för dem, för är inte modellerna smala och åtråvärda? Är det inte deras kroppar vi vill ha? Eller vänta, det kanske inte handlar om att se ut som en modell, det kanske handlar om något helt annat. Varje människa är unik, varje människa har sina egna demoner att bekämpa och alla gör det på sitt sätt. Jag tror inte det handlar om att vilja se ut som en modell, inte för mig i alla fall, utan för något helt annat. Det handlar om kontrollbehovet jag har, jag släpper kontrollen vid shopping, men ställer hård kontroll när det kommer till vad jag stoppar i mig och vad jag inte stoppar i mig. Jag har väldigt svårt för snabbmat, det kan jag medge och jag äter inte godis eller chips, jag äter nyttigt, nu. Dock gjorde jag det inte under mina tonår, utan tröståt så fort jag fick chansen. Tro dock inte att jag eftersträvar en vikt under 50 kg för det gör jag inte. Jag är nöjd med den jag är nu, visst jag skulle kunna träna lite mer och visst jag skulle kunna äta större portioner, men huvudsaken är att jag äter.
Jag börjar bli heligt trött på att alla ska klaga på hur kändisar ser ut, när de sen ser på sina vänner att de också är väldigt smala. Låt dem leva med sina problem om de vill det, precis som du lever med dina. Så sluta klaga på andra när du inte känner dem, så enkelt är det. Det är så enkelt att spy galla över någon man inte känner och säga att den är si och så. Vilket inte alls behöver stämma, visst man behöver inte gilla hur en person ser ut, men hallå, de ger er inte elaka kommentarer om hur ni ser ut? Hur skulle det kännas om mer än halva Sveriges befolkning pekade ut dig och sa att du inte var bra nog som människa? Du är för smal! Du räcker inte till. Tänk er in i den situationen innan ni kritiserar andra. Skönhet ligger i betraktarens ögon, inte bara i dina.
Och snälla, sluta klaga på mig och mitt sätt att se på mig själv, jag ber er. Sluta, jag har fått nog.
xo xo
Ciao!
Wednesday, January 23, 2008
If you lay you're puzzle right, you might be able to enjoy it...
Vad gör man när ens värld ramlar isär? Då man börjar se gliporna som man så fint målat över med alla möjliga färger, bara för att mörklägga det som ligger under. Jag faller inte ner på samma sätt som jag en gång gjorde, men jag känner idag, på ett sätt som jag aldrig gjort förut. Jag har känslor, jag är full av känslor som bubblar upp varenda liten sekund och jag vet inte var de ska ta vägen någonstans. Ska jag eller ska jag inte? Borde jag, eller jag vet att jag inte borde göra som känslorna säger, för någonstans inser även jag nu att jag vill vara en förnuftig person med självinsikt och självkänsla och visst har jag en del, men det finns fortfarande delar som inte passar, som ett pussel och du lägger det fel, då får man börja om från början, eller ta en annan bit. Men var passar jag in i denna värld är en ständig fråga jag frågar mig själv? Har jag den kärleken till mig själv att älska den personen jag är? Jag är inte säker på den frågan. Jag undrar om någon jag känner, älskar sig själva ut och in, med sina fel och brister, med sina positiva och bra personligheter, gör ni det? Eller lever ni i samma värld som jag? En del av mig har börjat växa, den delen av mig som vill bli fri, men jag har även en annan del som strävar åt ett helt annat håll. Jag vet inte hur jag ska förklara känslan.
Jag vet vad jag kan, jag vet vad jag vill, varför tvekar jag? Någon gång måste jag bli vuxen och fatta besluten gällande mitt liv och det kommer jag att göra. Jag kommer inte backa, jag kommer fortsätta som aldrig innan och jag tänker aldrig se mig om, eller beröras av de människor som kommer i min väg för att förstöra det jag försöker bygga upp. Missförstå mig rätt. Men jag kommer gå över lik för att komma någonstans i livet. Kämparglöd, kanske det kallas? Jag vet inte.
Fortfarande ingen respons från en viss man jag väntar svar från, varför är kärlek så pass jobbig att jag utsätter mig för den? Kanske kan det bero på att jag är en hopplös romantiker i hjärtat och jag tror att jag kommer att hitta en man, som är den rätte för mig. Jag hoppas verkligen det.
Men vad gör man, när man bara gör felsteg och kärleken går åt skogen och man bara står där hopplös och vet inte vad man ska göra, ska man då backa undan och fly fältet eller stanna där och slåss för det man tror är rätt? Jag har inte det svaret. Kommer jag någonsin få svaret?
xo xo
Ciao!
Jag vet vad jag kan, jag vet vad jag vill, varför tvekar jag? Någon gång måste jag bli vuxen och fatta besluten gällande mitt liv och det kommer jag att göra. Jag kommer inte backa, jag kommer fortsätta som aldrig innan och jag tänker aldrig se mig om, eller beröras av de människor som kommer i min väg för att förstöra det jag försöker bygga upp. Missförstå mig rätt. Men jag kommer gå över lik för att komma någonstans i livet. Kämparglöd, kanske det kallas? Jag vet inte.
Fortfarande ingen respons från en viss man jag väntar svar från, varför är kärlek så pass jobbig att jag utsätter mig för den? Kanske kan det bero på att jag är en hopplös romantiker i hjärtat och jag tror att jag kommer att hitta en man, som är den rätte för mig. Jag hoppas verkligen det.
Men vad gör man, när man bara gör felsteg och kärleken går åt skogen och man bara står där hopplös och vet inte vad man ska göra, ska man då backa undan och fly fältet eller stanna där och slåss för det man tror är rätt? Jag har inte det svaret. Kommer jag någonsin få svaret?
xo xo
Ciao!
Tuesday, January 22, 2008
Should you settle for anything less than butterflies?
Ska man nöja sig med något annat än fjärilar i magen? Ska man acceptera att kärleken kanske inte finns i de termer man alltid trott att de skulle finnas? Jag vet inte om jag lever i en cynisk värld, eller om jag bara är bitter över var livet är på väg mot, en korsning, där jag måste välja min väg. Ska jag vänta upp några sekunder innan jag ser vad som händer och tänka efter om vilken väg jag ska ta, eller ska jag bara välja en väg utan att bry mig om att tjuvkika in på den andra?
Jag undrar hur många av de jag känner, som är i relationer fortfarande känner de där fjärilarna i magen, om de inte har samma frågor som jag, fast jag är singel. Det undrar jag, någon som är villig att lämna ett svar? Jag kan inte hjälpa mig själv, när det gäller den bittra och cyniska delen av mig själv, kommer jag sluta upp som en singel i en värld full av par?
Jag har inte så mycket mer på hjärtat idag, får bli mer imorgon.
Jag orkar inte skriva...
xo xo
Ciao!
Jag undrar hur många av de jag känner, som är i relationer fortfarande känner de där fjärilarna i magen, om de inte har samma frågor som jag, fast jag är singel. Det undrar jag, någon som är villig att lämna ett svar? Jag kan inte hjälpa mig själv, när det gäller den bittra och cyniska delen av mig själv, kommer jag sluta upp som en singel i en värld full av par?
Jag har inte så mycket mer på hjärtat idag, får bli mer imorgon.
Jag orkar inte skriva...
xo xo
Ciao!
Monday, January 21, 2008
Pajbakning!
Idag är jag trött, så förbannat trött. Somnade 4 i morse, lagom roligt det här. Jag vill ha normal dygnsrytm, idag blir det att gå och lägga sig efter 10, och ligga tills jag somnar, så enkelt är det.
Nu ska jag baka paj, jag orkar inte skriva idag, mina ögon är tunga som satan och jag orkar inte.
Jag fick ett paket idag, med viktiga saker i <3
xo xo
Ciao!
Nu ska jag baka paj, jag orkar inte skriva idag, mina ögon är tunga som satan och jag orkar inte.
Jag fick ett paket idag, med viktiga saker i <3
xo xo
Ciao!
Sunday, January 20, 2008
Love is a loosing game, you're bound to loose if you don't play the game.
Jag vet inte var jag ska börja, eller var jag ska sluta. Detta eviga sökandet efter kärlek börjar gå mig på nerverna, söker jag efter kärlek för att få bekräftelse, eller söker jag efter kärlek för att få kärlek som om jag inte redan skulle ha det i mitt liv? Jag vet inte, försöker jag eller försöker jag inte. Jag vet bara att kärlek inte är lätt, speciellt inte när det kommer till mig, ja, det finns säkert andra som jag. Det betvivlar jag inte överhuvudtaget. Men ändå, varför sätter jag mig i en sådan sits när jag för allt i världen vill komma ur den? Men jag praktiskt taget hamnar där varje gång en ny man kommer in i mitt liv, samma sak om och om igen.
Jag kan inte hjälpa det, men en annan del av mig själv säger starkt nej till saker nu, jag undrar när det blev så populärt med att berätta för mig alla shopping detaljer. Jag slutade ge er insyn för väldigt länge sen om hur min shopping är. När blev jag personen ni promt ska prata med om att ni har shoppat som galningar. Att shoppa som en galning för mig är när man kommer hem med mer än 10 påsar med diverse saker som sammanlagt blir lite mer än vad man egentligen vill räkna ut i huvudet att man shoppat för. Jag har aldrig hållit någon större koll på exakta summor när det gäller min shopping, jag har aldrig funnit det nödvändigt.
Så snälla, det är nästan som om ni skryter om era shoppingfynd, jag vet att jag kan mycket väl ha låtit så, men jag skryter inte om att jag shoppar saker, det finns ingen mening, då blir det inte personligt längre. Allt ska inte berättas för alla. Dessutom finns det en baksida av shoppingen, som ni helst av allt inte vill se.
Jag kan inte längre vänta på SATC-filmen, jag längtar så jag håller på att dö. Men i Maj kommer den, jag vill se den nu och finna inspiration.
Nu ska jag skissa på plagg till en kollektion jag vill göra!
xo xo
Ciao!
Jag kan inte hjälpa det, men en annan del av mig själv säger starkt nej till saker nu, jag undrar när det blev så populärt med att berätta för mig alla shopping detaljer. Jag slutade ge er insyn för väldigt länge sen om hur min shopping är. När blev jag personen ni promt ska prata med om att ni har shoppat som galningar. Att shoppa som en galning för mig är när man kommer hem med mer än 10 påsar med diverse saker som sammanlagt blir lite mer än vad man egentligen vill räkna ut i huvudet att man shoppat för. Jag har aldrig hållit någon större koll på exakta summor när det gäller min shopping, jag har aldrig funnit det nödvändigt.
Så snälla, det är nästan som om ni skryter om era shoppingfynd, jag vet att jag kan mycket väl ha låtit så, men jag skryter inte om att jag shoppar saker, det finns ingen mening, då blir det inte personligt längre. Allt ska inte berättas för alla. Dessutom finns det en baksida av shoppingen, som ni helst av allt inte vill se.
Jag kan inte längre vänta på SATC-filmen, jag längtar så jag håller på att dö. Men i Maj kommer den, jag vill se den nu och finna inspiration.
Nu ska jag skissa på plagg till en kollektion jag vill göra!
xo xo
Ciao!
Saturday, January 19, 2008
I've got my inspiration, where the hell am I?
Jag har så mycket inspiration till saker, att jag ligger och skruvar mig om nätterna för att jag inte får utlopp för mina idéer, de sitter fast i huvudet på mig och jag vet inte vad jag ska göra. Jag kan inte låta dem stanna där, då spricker snart mitt huvud, men samtidigt vet jag inte vad jag skulle göra om jag helt plötsligt började använda allt jag har uppe i huvudet, det skrämmer mig. Ärligt, det gör det.
Jag återupptäckte något igår, som jag trodde var förlorat, nej, inte romantik, utan att klubbarna i Stockholm med ens blir roligare om man är borta från dem ett tag och inte hela tiden går till samma ställe, utan ökar sitt omfång med en ganska stor släng. Varför sitter jag då och skriver en lördagskväll, när det egentligen kanske finns någonting att göra, för att jag inte vill överdosera mig själv nu. Jag hade superkul igår, men det får räcka för denna helg tror jag. Nästa får vi se. Men jag tror jag måste öppna ögonen lite mer, även om jag är bitter.
Jag är i behov av att komma bort, fly land och rike, bara för att komma bort, Kakan föreslog idag ett hem eller något sådant, i stil med SPA, vilket inte skulle vara helt fel ;) Men jag vill till London, där känner jag mig konstigt nog hemma. Jag älskar London. Så frågan är, kommer jag lämna Sverige för London i framtiden? Ja, om jag kommer dit jag vill så. Ja, definitivt.
xo xo
Ciao!
Jag återupptäckte något igår, som jag trodde var förlorat, nej, inte romantik, utan att klubbarna i Stockholm med ens blir roligare om man är borta från dem ett tag och inte hela tiden går till samma ställe, utan ökar sitt omfång med en ganska stor släng. Varför sitter jag då och skriver en lördagskväll, när det egentligen kanske finns någonting att göra, för att jag inte vill överdosera mig själv nu. Jag hade superkul igår, men det får räcka för denna helg tror jag. Nästa får vi se. Men jag tror jag måste öppna ögonen lite mer, även om jag är bitter.
Jag är i behov av att komma bort, fly land och rike, bara för att komma bort, Kakan föreslog idag ett hem eller något sådant, i stil med SPA, vilket inte skulle vara helt fel ;) Men jag vill till London, där känner jag mig konstigt nog hemma. Jag älskar London. Så frågan är, kommer jag lämna Sverige för London i framtiden? Ja, om jag kommer dit jag vill så. Ja, definitivt.
xo xo
Ciao!
Friday, January 18, 2008
You're nobody until you've talked about Gossip Girl...
Är det jag, eller är det allmänt att ha tröttnat på Stockholms uteliv? Samma sak varenda gång och aldrig några nya människor, inte för att de människor jag är med, är tråkiga, men jag behöver förändring, något att se fram emot, inte bara det vanliga. Jag tror att vi verkligen har dödat allt som heter roligt klubbliv här i Stockholm, kan det bero på att jag har en snäv uppfattning om vad som förväntas av hur en klubbkväll ska se ut? Eller är det så att det faktiskt blivit en regel att alltid besöka de krogarna man besöker och inte förnya sig? Fastnar man i något sorts klister, när man väl hittar en klubb som uppfyller önskningarna några gånger, men som man sedan totalt tappar intresset för, då det är samma visa om och om igen. Ska inte krogarna försöka utvecklas, med ny musik, visst är det kul att höra nostalgi klassikerna men det finns hundratals mer låtar än det de spelar, vad har hänt? Har vi fastnat i en svacka i klubbvärlden där allt ser likadant ut, oberoende på var man hamnar.
Jag har fortfarande inte fått svar på varför romantiken är död här, det verkar inte vilja vara någon som vill svara på varför romantiken har flytt från vårat kära land. Vad hände med de riktiga dejterna, de klassiska sådana, drinkar, middag och allt därtill. Inte bara "Hej-vi-träffas-på-krogen-har-sex-blir-tillsammans", utan ett mer romantiskt drama, men det är nog att begära för mycket, bara genom att tänka tanken. Men jag skulle inte kunna leva ett liv, utan mina tankar om romantik och att jag till slut hittar min Mr Right, någon som älskar mig för den jag är. Men finns han?
Jag är i andra fall helt hooked på Gossip Girl, en serie som liknar SATC men ändå inte, jag älskar den, speciellt att titta på intrigerna på the Upper East Side, haha, titta själva, serien börjar gå på Kanal 5 den 29:e Januari, för er som inte orkar ladda ner serien såklart! Ska jag också bli en skvaller tant nu? Jag vet inte, får se, det finns inte så mycket att skvallra om, eller jo, det finns det.
Ciao!
Jag har fortfarande inte fått svar på varför romantiken är död här, det verkar inte vilja vara någon som vill svara på varför romantiken har flytt från vårat kära land. Vad hände med de riktiga dejterna, de klassiska sådana, drinkar, middag och allt därtill. Inte bara "Hej-vi-träffas-på-krogen-har-sex-blir-tillsammans", utan ett mer romantiskt drama, men det är nog att begära för mycket, bara genom att tänka tanken. Men jag skulle inte kunna leva ett liv, utan mina tankar om romantik och att jag till slut hittar min Mr Right, någon som älskar mig för den jag är. Men finns han?
Jag är i andra fall helt hooked på Gossip Girl, en serie som liknar SATC men ändå inte, jag älskar den, speciellt att titta på intrigerna på the Upper East Side, haha, titta själva, serien börjar gå på Kanal 5 den 29:e Januari, för er som inte orkar ladda ner serien såklart! Ska jag också bli en skvaller tant nu? Jag vet inte, får se, det finns inte så mycket att skvallra om, eller jo, det finns det.
Ciao!
Wednesday, January 16, 2008
Hostan is back, again!
Idag mår jag inge vidare, jag har börjat hosta igen och inte lite. Jag hostar så att nästan allt kommer upp, det är också mindre trevligt. Men det går över, men det är inte kul när det blir såhär. Jag äter normalt igen iaf, eller så normalt jag kan äta. Så nu behöver ni inte oroa er för mig, för jag är inte orolig. Så sluta upp med att lägga er i. Jag har börjat tröttna.
Jag orkar inte skriva just nu, det blir bara ett allmänt blurr av tankar jag inte är redo att lämna offentliga.
Ciao!
Jag orkar inte skriva just nu, det blir bara ett allmänt blurr av tankar jag inte är redo att lämna offentliga.
Ciao!
Tuesday, January 15, 2008
Is it US or is it the EARTH?
Håll tummarna för mig nu, jag vill verkligen ha ett jobb. Jag skulle kunna börja skriva, men det är inte det jag brinner för.
Idag har det publicerats stora rubriker i reklamannonserna om Växthuseffekten och att den är en bluff, jag är beredd på att hålla med. Efter att ha läst geografi i höstas och sett filmer som tyder på att det inte är vi människor som orsakar det varma klimatet utan det är jorden tillsammans med solen som gör dessa koldioxid förändringar i vårt system. Jag skulle dock inte lyssna på det de säger på Koldioxidens vänner, för där pratar de inte i de termer som i filmen jag såg. En ganska annorlunda film mot vad vi är vana vid att höra, ATT det är vi som är orsaken till att isarna smälter. I filmen jag såg, är isarna precis som träden, när träden fäller sina löv om vintern gör isarna det med sin is om våren. Prove me wrong. Men nu ligger det till så här, att bakom allt om CO2 förändringarna ligger enormt mycket pengar och desto mer pengar de får in, desto starkare kommer de att bli. Självklart kan man kommentera att vi människor släpper ut en del vi också, men gör vi det i lika stor mängd?
Ta t ex medeltiden som exempel, där var det ett betydligt varmare klimat än idag, och vi människor levde under den perioden också, utan att dö ut. Kommer isarna att smälta? Jag tror inte det. Jag tror att det är så att det är vår jord som ständigt är i förändring och nu kommer en varmare period i vår historia. Det kommer säkerligen bli kallare igen, men kanske inte då vi lever. Ska vi då sluta bry oss om miljön? Nej det tycker jag inte, men man ska vara öppen för all fakta man får in och inte bara läsa det tidningarna skriver. Skaffa Discovery och kolla in deras filmer om ni är intresserade, jag funderar starkt på det. Där sänds det en hel del om vårt klimat, och att koldioxiden följer hur stark solens strålning är mot jorden och hur den förändrar CO2 i vår luft.
Vad är rätt, vad är fel? Vad ska vi tro på?
Kolla in CEI för mer info.
Ciao!
Idag har det publicerats stora rubriker i reklamannonserna om Växthuseffekten och att den är en bluff, jag är beredd på att hålla med. Efter att ha läst geografi i höstas och sett filmer som tyder på att det inte är vi människor som orsakar det varma klimatet utan det är jorden tillsammans med solen som gör dessa koldioxid förändringar i vårt system. Jag skulle dock inte lyssna på det de säger på Koldioxidens vänner, för där pratar de inte i de termer som i filmen jag såg. En ganska annorlunda film mot vad vi är vana vid att höra, ATT det är vi som är orsaken till att isarna smälter. I filmen jag såg, är isarna precis som träden, när träden fäller sina löv om vintern gör isarna det med sin is om våren. Prove me wrong. Men nu ligger det till så här, att bakom allt om CO2 förändringarna ligger enormt mycket pengar och desto mer pengar de får in, desto starkare kommer de att bli. Självklart kan man kommentera att vi människor släpper ut en del vi också, men gör vi det i lika stor mängd?
Ta t ex medeltiden som exempel, där var det ett betydligt varmare klimat än idag, och vi människor levde under den perioden också, utan att dö ut. Kommer isarna att smälta? Jag tror inte det. Jag tror att det är så att det är vår jord som ständigt är i förändring och nu kommer en varmare period i vår historia. Det kommer säkerligen bli kallare igen, men kanske inte då vi lever. Ska vi då sluta bry oss om miljön? Nej det tycker jag inte, men man ska vara öppen för all fakta man får in och inte bara läsa det tidningarna skriver. Skaffa Discovery och kolla in deras filmer om ni är intresserade, jag funderar starkt på det. Där sänds det en hel del om vårt klimat, och att koldioxiden följer hur stark solens strålning är mot jorden och hur den förändrar CO2 i vår luft.
Vad är rätt, vad är fel? Vad ska vi tro på?
Kolla in CEI för mer info.
Ciao!
Monday, January 14, 2008
AMEHH DURÅ??
"AMEHH DURÅ??
Älgarna ska ha fett med spö!
Jag ska bah gå ut där med mitt gäng åh bah:
ThrrrrrrR!"
- Björn Gustafsson
Let go of your mind, your intuition.
Idag har jag börjat skriva på mitt personliga brev, som jag ska söka jobb med. Woho, jag hoppas att allt går vägen nu, för jag orkar inte gå hemma och göra ingenting. Det fungerar inte. Jag blir deppad av att göra ingenting. Så idag gick jag in i en affär för att fråga om det fanns lediga platser, och nu ska jag söka det jobbet. Får se hur det går... Jag hoppas på det bästa! Håll tummarna för mig!
Jag funderar över kärleken, den är ganska svår, och jag vet inte vad jag ska tycka egentligen. Jag letar efter riktig kärlek, men den dyker nog upp när man minst anar det. Man ska inte gå runt och vänta på den, utan mer bara se vad som händer, så kanske det händer? Vad vet jag, jag är inte en expert på kärlek, snarare tvärtom. Ska man ge upp för varje litet farthinder? Eller ska man fortsätta kämpa för sakens skull? Jag kan inte hjälpa med att fortsätta att undra, har romantiken fått flytta på sig och i stället för en riktig dejt, så är det så att man möter någon på krogen, man har sex och sedan faller man varandra i smaken och blir tillsammans? Var finns det romantiska i det? Jag ser inte det. Jag vill ha romantik, men jag vet att jag skulle fly fältet om jag blev utsatt för romantik, även om jag är väldigt romantisk, i hjärtat. I sexlivet är det inte romantiskt. Nej, det funkar inte för mig med romantik där. Kanske om man vore kär, men vad räknas egentligen som kärlek nuförtiden? Någon som har svar?
Dags att kila!
Ciao!
Jag funderar över kärleken, den är ganska svår, och jag vet inte vad jag ska tycka egentligen. Jag letar efter riktig kärlek, men den dyker nog upp när man minst anar det. Man ska inte gå runt och vänta på den, utan mer bara se vad som händer, så kanske det händer? Vad vet jag, jag är inte en expert på kärlek, snarare tvärtom. Ska man ge upp för varje litet farthinder? Eller ska man fortsätta kämpa för sakens skull? Jag kan inte hjälpa med att fortsätta att undra, har romantiken fått flytta på sig och i stället för en riktig dejt, så är det så att man möter någon på krogen, man har sex och sedan faller man varandra i smaken och blir tillsammans? Var finns det romantiska i det? Jag ser inte det. Jag vill ha romantik, men jag vet att jag skulle fly fältet om jag blev utsatt för romantik, även om jag är väldigt romantisk, i hjärtat. I sexlivet är det inte romantiskt. Nej, det funkar inte för mig med romantik där. Kanske om man vore kär, men vad räknas egentligen som kärlek nuförtiden? Någon som har svar?
Dags att kila!
Ciao!
Sunday, January 13, 2008
Riverdance!
Idag hinner jag inte skriva, ska ner till Täby C, hämta ut biljetterna och sedan hem, göra i ordning mig och iväg för att se Riverdance <3
Helt underbar dag, bara en sak skulle göra den ännu bättre.
Jag sover helt fel igen nu, somnar 5 och vaknar 12, mindre och mindre timmar börjar det bli igen, jag orkar inte det.
Nu ska jag kila!
Helt underbar dag, bara en sak skulle göra den ännu bättre.
Jag sover helt fel igen nu, somnar 5 och vaknar 12, mindre och mindre timmar börjar det bli igen, jag orkar inte det.
Nu ska jag kila!
Saturday, January 12, 2008
Friday, January 11, 2008
A ordinary day, in my ordinary life.
Idag har jag städat, eller rättare sagt börjat att städa ur mitt rum, jag vill ha det snyggt, inte som jag har det nu, MEN det är svårt, jag vet inte var jag ska lägga saker. Jag behöver yta och plats för mitt, jag vill ha en 3:a, någonstans, det skulle vara riktigt skönt. Jag kommer aldrig kunna lämna Stockholm, eller delarna runt Stockholm, men jag har insett att jag inte kan flytta till en mindre stad än just Stockholm, jag skulle känna mig ännu mer exponerad i en liten stad. Det vet jag.
En annan sak är Bilddagboken just nu, att någon haxxat sig in och tagit reda på mail och lösenord, jag gillar det inte, nu försöker de lösa det. Vad hade de förväntat sig, att ingen skulle hacka in där heller? Klart att människor hackar, överallt, hela tiden, men det är så farligt när det drabbar oss. Nej, det är vanligt, jag har bara väntat på att det ska hända. Så enkelt är det. Man måste inse att det finns överallt nu och människor gör det för att de lär sig det och kan det. Nog om det.
Nu ska jag försöka få tag på en person, som jag gillar lite.
Ciao!
En annan sak är Bilddagboken just nu, att någon haxxat sig in och tagit reda på mail och lösenord, jag gillar det inte, nu försöker de lösa det. Vad hade de förväntat sig, att ingen skulle hacka in där heller? Klart att människor hackar, överallt, hela tiden, men det är så farligt när det drabbar oss. Nej, det är vanligt, jag har bara väntat på att det ska hända. Så enkelt är det. Man måste inse att det finns överallt nu och människor gör det för att de lär sig det och kan det. Nog om det.
Nu ska jag försöka få tag på en person, som jag gillar lite.
Ciao!
Thursday, January 10, 2008
It's strange but it's true , I can't get over the way you love me like you do, But I have to be sure, When I walk out that door...
Oh how I want to be free, baby
Oh how I want to be free
Oh how I want to break free
Queen - I Want To Break Free
These foolish games are tearing me apart, And your thoughtless words are breaking my heart, You're breaking my heart
När känner vi egentligen någon? Är det när vi vet precis hur personen reagerar i en situation eller bara så enkelt att man vet vad personen känner? Hur funkar det egentligen, känner vi någonsin någon som vi har en relation med, jag kan inte hjälpa att undra om det är så att vi kanske aldrig någonsin kommer lära känna en människa fullt ut och om så är fallet, ska vi då bara acceptera och gå vidare, eller ska vi fortsätta att kämpa för att lära känna personen ifråga. För i många av mina relationers fall, så har jag trott att jag verkligen känt någon, men det har bevisats raka motsatsen när det har kommit prövningar i vänskapen, då har personen tvärvänt och jag stått där frågandes om vad det är som hänt, vet vi då eller inte? Jag tror aldrig att man lär känna en person helt och hållet, men jag skulle inte vilja känna en person så pass djupt, missförstå mig rätt. Jag vill hemskt gärna lära känna människor, men något stoppar mig alltid från att gå för långt in i en människa. Det ska finnas något, som man inte ska känna till.
Jag känner inte ens mig själv helt och hållet, hur kan du då känna en annan människa, det är min fråga. Och när lär man känna sig själv helt fullt ut då, något i mig säger nej till att lära känna mig själv helt och hållet. Jag vill alltid hitta nya saker hos mig själv, komma på mig själv med att förstå mig själv i situationer som jag inte hade förstått annars. Jag antar att det kommer med åren, för är inte trevandet efter sig själv, livslångt?
Nåväl, till kärlek och allt sådant, jag vet inte var jag ska ställa mig. Jag ska inte gå framåt för fort, eller vara för påhängsen, det funkar inte det heller. När räcker det? När säger personen man träffar ifrån, för det gör de sällan, så hur ska man veta när enough is enough? En fråga som jag sällan får svar på. Jag har tusentals frågor om livet, och jag besvarar en i taget. Jag tar tag i mitt liv nu, jag vägrar backa bakåt, eller fumla framåt, jag vill gå rakryggad mot livet, och ta med mig mina erfarenheter och göra något bra utav dem, alltid utvecklas och alltid förändras.
Nu ska jag kila!
Ska söka jobb, woho!
Ciao!
Jag känner inte ens mig själv helt och hållet, hur kan du då känna en annan människa, det är min fråga. Och när lär man känna sig själv helt fullt ut då, något i mig säger nej till att lära känna mig själv helt och hållet. Jag vill alltid hitta nya saker hos mig själv, komma på mig själv med att förstå mig själv i situationer som jag inte hade förstått annars. Jag antar att det kommer med åren, för är inte trevandet efter sig själv, livslångt?
Nåväl, till kärlek och allt sådant, jag vet inte var jag ska ställa mig. Jag ska inte gå framåt för fort, eller vara för påhängsen, det funkar inte det heller. När räcker det? När säger personen man träffar ifrån, för det gör de sällan, så hur ska man veta när enough is enough? En fråga som jag sällan får svar på. Jag har tusentals frågor om livet, och jag besvarar en i taget. Jag tar tag i mitt liv nu, jag vägrar backa bakåt, eller fumla framåt, jag vill gå rakryggad mot livet, och ta med mig mina erfarenheter och göra något bra utav dem, alltid utvecklas och alltid förändras.
Nu ska jag kila!
Ska söka jobb, woho!
Ciao!
Tuesday, January 08, 2008
En del....
Jag är för trött för att skriva idag, jag skriver imorgon.
Har en del på hjärtat men det får vänta.
Jag orkar helt enkelt inte med att berätta något just nu.
Ciao!
Har en del på hjärtat men det får vänta.
Jag orkar helt enkelt inte med att berätta något just nu.
Ciao!
Monday, January 07, 2008
Cosmopolitan!
What Kind of Drink Are You? | |
 | You are a Cosmopolitan. You are quiet and content. You don't stand out too much, but you don't mind and don't care what people think of you. You don't need everything to be perfect, as long as you get what matters. Sure, you may be 'girly' and you may not be the smartest, craziest or most refined, but you really like yourself, and that's fine by you. |
| Find Your Character @ BrainFall.com | |
Gentleman <3
What Kind of Guy Will You Fall For? | |
 | You would fall for the gentleman. Keep an eye out for your love at your next formal or field trip to the opera. Watch out for bad boys who walk on the inside of the curb and don't hold the door for you, and you'll end up with the guy who's suave, sophisticated, and classy through-and-through. |
| Find Your Character @ BrainFall.com | |
Sunday, January 06, 2008
Saturday, January 05, 2008
I've got a lookalike!
Jag har nu kommit hem, till kalla, råa och det inte så välkomnande klimatet i Sthlm, man kan inte göra något, jag vågar inte sticka ut foten, för att det är så kallt, nåväl, till personen som frågade om jag åkte tåg hem, nej, det gjorde jag inte. Jag flög hem, jag orkar aldrig åka tåg. Det är bara jobbigt tycker jag. Visst, mindre utsläpp med tåg, men hey det går snabbare med flyget. Så därför använder jag det. Jag saknar min Annis redan, så enormt mycket. Hon gjorde min vecka underbart. Det är kärlek när man har henne i sitt liv, riktig kärlek, inget annat.
Jag tror att jag borde öppna ögonen, det finns så mycket människor där ute och jag vill inte se dem, jag tror jag måste se dem. Och det försöker jag med nu. Jag försöker ändra min livsstil och göra mig till en bättre människa. Men det är svårt, hm.
Jag fick just reda på av min kära vän Kakan att jag har en lookalike i Sthlm, haha, hon ser nästan ut som jag i ansiktet men inte klädesstilen. Hon är söt, det är hon. Hehe :) Ni kanske får leta upp henne om ni vill, eller så lägger jag upp en länk senare om jag vill, men bara om jag vill. Nu borde jag sätta igång med att verkligen göra pajen, så att jag får det gjort. Ja, pajen med stort P! Haha, jag älskar den. Godare paj har jag aldrig ätit, så enkelt är det bara.
Jag saknar mina vänner, ni vet vilka ni är.
Ciao!
Jag tror att jag borde öppna ögonen, det finns så mycket människor där ute och jag vill inte se dem, jag tror jag måste se dem. Och det försöker jag med nu. Jag försöker ändra min livsstil och göra mig till en bättre människa. Men det är svårt, hm.
Jag fick just reda på av min kära vän Kakan att jag har en lookalike i Sthlm, haha, hon ser nästan ut som jag i ansiktet men inte klädesstilen. Hon är söt, det är hon. Hehe :) Ni kanske får leta upp henne om ni vill, eller så lägger jag upp en länk senare om jag vill, men bara om jag vill. Nu borde jag sätta igång med att verkligen göra pajen, så att jag får det gjort. Ja, pajen med stort P! Haha, jag älskar den. Godare paj har jag aldrig ätit, så enkelt är det bara.
Jag saknar mina vänner, ni vet vilka ni är.
Ciao!
Friday, January 04, 2008
Home sweet home?
Idag åker jag hem från Malmö, vilket är inte vidare roligt alls. Jag vill stanna och ha det så trevligt som jag har det här nere. Vilket i detta fall är helt fantastiskt, jag har älskat att vara här så lång tid som jag varit här, men nu är det tillbaka till verkligheten som gäller, men lever jag inte alltid i verkligheten? Jag skulle påstå att jag gör det. Inget annat. Men just denna vecka har varit som en flykt från min verklighet uppe i Sthlm, inget annat. Ändå längtar jag tillbaka till Sthlm, det är ändå mina kvarter där uppe, här vet jag knappt var något ligger.
Så nu kommer det, jobbsökande och att sy kläder, har en hel del saker jag vill göra, innan jag verkligen startar om och pluggar mode, vilket hade varit drömmen för mig denna vår som nu kommer, men nej, till hösten så ska jag bannemig plugga design och det. Men samtidigt vill jag leva på ett annat sätt. Jag vet inte, jag får se vad som kommer, för något kommer. Men nu bär det snart av hemåt, vilket jag inte vill, kan jag inte få stanna några dagar till? Nej, tillbaka till kalla Sthlm och min vanliga verklighet.
Men Sthlm, home sweet home, det är där jag hör hemma, med tunnelbana, gå på klubbar och nu jobba? Ja, den som lever får se. Idag åker jag iaf hem, bitterljuvt, men ändå, det är hemma.
Ciao!
Så nu kommer det, jobbsökande och att sy kläder, har en hel del saker jag vill göra, innan jag verkligen startar om och pluggar mode, vilket hade varit drömmen för mig denna vår som nu kommer, men nej, till hösten så ska jag bannemig plugga design och det. Men samtidigt vill jag leva på ett annat sätt. Jag vet inte, jag får se vad som kommer, för något kommer. Men nu bär det snart av hemåt, vilket jag inte vill, kan jag inte få stanna några dagar till? Nej, tillbaka till kalla Sthlm och min vanliga verklighet.
Men Sthlm, home sweet home, det är där jag hör hemma, med tunnelbana, gå på klubbar och nu jobba? Ja, den som lever får se. Idag åker jag iaf hem, bitterljuvt, men ändå, det är hemma.
Ciao!
Thursday, January 03, 2008
Copenhagen!
Idag blir det ett kort inlägg, idag ska vi över till Köpenhamn och shoppa, lite iaf. Inte så mycket, men lite. Och jag ska se vad jag kan hitta, hehe!
Hela förmiddagen har vi kollat på SATC, och rökt och haft det riktigt trevligt. Vaknade tidigt idag, hm, det är alltid lika roligt att vakna tidigt, men jag somnade tidigt också, så det jämnar ut sig, om man säger så.
Idag blir det en simpel oufit, jag ska sy outfits när jag kommer hem, det ska bli super roligt. Jag vill sy igen, fått upp livsgnistan, i år ska det hända saker, så är det bara.
Nu ska jag kila!
Ciao!
Hela förmiddagen har vi kollat på SATC, och rökt och haft det riktigt trevligt. Vaknade tidigt idag, hm, det är alltid lika roligt att vakna tidigt, men jag somnade tidigt också, så det jämnar ut sig, om man säger så.
Idag blir det en simpel oufit, jag ska sy outfits när jag kommer hem, det ska bli super roligt. Jag vill sy igen, fått upp livsgnistan, i år ska det hända saker, så är det bara.
Nu ska jag kila!
Ciao!
Wednesday, January 02, 2008
Red as in love!
Två dagar har gått av det nya året och jag vill inte åka hem på fredag, jag vill inte. Jo, om jag hade ett eget hem och där jag kunde ro om mig själv skulle jag vilja det. Nu ska jag visserligen hem till min familj som jag älskar över allt annat och saknar något så fruktansvärt. Jag kommer sakna Anna som jag bor hos så jäkla mycket när jag kommer hem, inte roligt att ha sina nära vänner långt bort, nej det gillar jag inte. Men sånt är livet, jag ska växa upp nu och jag vill verkligen växa. Inte stanna upp någonsin igen, inga tillbaka blickar, utan bara på de bra ögonblicken, det har varit många. Så dem ska jag minnas.
Idag ska vi träffa Anna och Caro <3 Ska bli super roligt, får se vad vi gör, fikar antagligen, pratar och gör liknande saker. Underbart!
Nu ska jag kila, har bättre saker för mig än att sitta här.
Ciao!
Idag ska vi träffa Anna och Caro <3 Ska bli super roligt, får se vad vi gör, fikar antagligen, pratar och gör liknande saker. Underbart!
Nu ska jag kila, har bättre saker för mig än att sitta här.
Ciao!
Tuesday, January 01, 2008
Nytt år, nya tider?
Nu är det första dagen på det nya året och jag är hos Anna och har det riktigt underbart. Vi tittar på tv och sen så ska vi nog kolla på SATC, vilket vi har gjort i flera dagar nu, igår såg vi klart på säsong 4, nu har vi snart sett klart på säsong 5. Haha, man kan titta på det hur mycket som helst.
Nu till något annat... Blir det ett helt nytt år för mig, ett bättre liv än någonsin, kommer det nya tider? Kommer jag finna kärleken jag söker och kommer jag komma över min osäkerhet, när det gäller mig själv. Jag vill att detta år ska bli bättre än åren innan. Kommer kärleken när jag minst anar det? Jag önskar det. Nåväl den som lever får se.
Igår var det super roligt, jag drack vin och cosmopolitans, det var riktigt roligt. Men jag blev lite väl överförfriskad, tror jag. Haha, men det gick jättebra, i alla fall. Jag hade iaf ett jättebra nyår och jag önskar er alla som läser en god fortsättning på det nya året och att ni hade en jätte trevlig nyårsafton, det hade jag. så jag önskar att ni också hade det.
Idag har vi bara slappat och tagit det lugnt, varit bakis och bara myst, det har varit riktigt trevligt. Så lungt och avslappnat, inte så mycket mer. Jag sitter och skriver här i min blogg, första dagen på det nya året och jag är ganska osocial, nu ska jag vara social.
God fortsättning!
Ciao!
Nu till något annat... Blir det ett helt nytt år för mig, ett bättre liv än någonsin, kommer det nya tider? Kommer jag finna kärleken jag söker och kommer jag komma över min osäkerhet, när det gäller mig själv. Jag vill att detta år ska bli bättre än åren innan. Kommer kärleken när jag minst anar det? Jag önskar det. Nåväl den som lever får se.
Igår var det super roligt, jag drack vin och cosmopolitans, det var riktigt roligt. Men jag blev lite väl överförfriskad, tror jag. Haha, men det gick jättebra, i alla fall. Jag hade iaf ett jättebra nyår och jag önskar er alla som läser en god fortsättning på det nya året och att ni hade en jätte trevlig nyårsafton, det hade jag. så jag önskar att ni också hade det.
Idag har vi bara slappat och tagit det lugnt, varit bakis och bara myst, det har varit riktigt trevligt. Så lungt och avslappnat, inte så mycket mer. Jag sitter och skriver här i min blogg, första dagen på det nya året och jag är ganska osocial, nu ska jag vara social.
God fortsättning!
Ciao!
Subscribe to:
Posts (Atom)