Kärleken som håller på att bli kräklek.

Ja, nu har jag inte skrivit på ett tag och jag vet faktiskt inte varför, det har bara inte blivit av, jag har för mycket att tänka på. Ska plugga till hösten och funderar starkt på att börja sy upp kläder till människor, jag undrar om jag skulle tjäna några pengar på det? Det är frågan det. Nåväl, jag måste köpa hem nytt lack, och jag vet exakt vem jag ska vända mig till. Jag har ju pengar just nu, så det är bara att köpa.

Oh, jag är ledig nu, det är så skönt, nästa vecka ska bli grymt rolig, sova ganska lite, och ha temavecka, haha! Roligare kan det inte bli, snälls någon, döda mig, pleeeaaase!
Nej, jag vill sy, och jag funderar på att göra det.

Och jag har en sak att bekänna, min kärlek håller på att bli en kräklek, jag kallar det så, när det bara går utför. Detta är inte roligt, jag blir bitter och cynisk och arg, men varför ska jag sitta och klaga för, det finns tusentals människor som har det värre än vad jag har det, så är det bara.
Och jag sitter och klagar över kärleken, det beror endast på att detta är ett I-land, ibland önskar jag att jag aldrig blivit född. Skitsamma, imorgon ska jag och Andy-darling supa och göra Sthlm osäkert, och tro mig, osäkert kommer det att bli.

Samt att jag ska till sjukgymnasten imorgon. Vart har förresten Kent tagit vägen? ^_^

Nu ska jag kila!

Ciao!