We don't need no education, we don't need no thought control...

Imorse hände det något som kommer att stå i världshistorie böckerna, när denna generation försvinner. USA har fått sin första afro-amerikanska president och jag tycker att det är något bra. Visserligen politik är politik och något man inte alltid ska se för seriöst på, speciellt inte här i Sverige (enligt mig) men att jag får uppleva detta, att Bush-terrorn kommer - föhoppningsvis - ta slut, är något väldigt bra. Frågan är väl då, hur ska Obama axla ansvaret på det Bush lett en hel värld in på? Kommer han att klara det? Jag hoppas att han kommer det och göra så att man inte längre ser USA på det sättet många gör, någon som jämt och ständigt ska leka världspolis, utan kanske en förhoppning om en bättre värld? Men makt är lätt att missbruka, men jag tänker hoppas på det bästa. Så ja, jag är glad över det.


Idag promenerade jag runt sjön, jag var i behov av att gå av mig en jävla massa aggressivitet som satt fast i mitt huvud, det blev klarare och skönt att gå, jag går inte speciellt fort, men 5 km på 60 minuter, haha, målet borde vara för mig att kunna springa 5 km, på ca 25-30 minuter, men det är inte ett rimligt mål just nu, kanske om jag verkligen lägger mig i hårdträning, MEN då kommer vi till det, jag får egentligen inte träna utan en sjukgymnast, men jag kan inte ta mer tid från skolan, även om jag vet att jag behöver gå till en sjukgymnast, men var finns tiden? Men skönt som tusan var det att gå idag. Man bara lyssnar på musiken och försvinner bort för en stund. Nej, så här ser det inte runt omkring den sjön jag går runt, men jag önskar...


Nu ska jag käka granatäpple, om jag skär upp dem rätt. Jag älskar att äta granatäpplen, de är lagom sura, men samtidigt söta, enligt pappa är de som vi har på balkongen lite för sura, men jag älskar sura saker, dessutom är det nyttigt. Ha, känn på den ni. Det enda godiset jag unnar mig är varma hallon med lite socker och det är bland det bästa godiset som finns. I loove it!


xo xo
Ciao!