Have about a slice of Blueberry cheesecake?

Har ni någon gång haft sådana fysiska smärtor i kroppen att ni inte vetat vad ni ska ta er till? Jag befinner mig där nu, jag är stel som en pinne, nacken vill inte röra på sig, ryggen mår dåligt av minsta lilla rörelse och ben och armar ska vi inte prata om, till och med mitt huvud gör ont. Jag står inte ut med denna smärta. Den tar bokstavligt talat över mig. Jag är i obalans, ganska säker på det också. Men man önskar alltid att det ska bli bättre, men inte blir det det.


Idag ska jag förhoppningsvis baka Blueberry Cheesecake, yum yum! Jag ska bara klara av en sak innan dess.

xo xo
Ciao!

I yearn for happiness, I ask for help, I want mercy, Look at me, And hear me, Cause I'm here just for that...

En del av mig mår bättre än någonsin innan, men något annat klämmer och det är hur jag ser ut. Jag vet att när jag mår dåligt, tröstäter jag. Och jag har inte mått bra under en väldigt lång period, äntligen nu börjar jag se att det finns ett ljus i slutet av tunneln. Det är inte längre kolsvart, jag dansar inte i mörker. Jag tror stenhårt på att jag kommer bli en friskare och starkare människa. Det känns som om hela jag förändras, mitt sätt att se på livet, min syn på mig själv och min personlighet. Jag är inte längre splittrad i tusen bitar, utan börjar bli en helhet, en hel människa.


Men till det där som klämmer, min kropp, jag mår inte bra i den vikten jag har just nu, men var inte oroliga, jag kommer inte börja banta, eller skita i att äta, eller börja spy. Fy fan för mig om jag går den vägen. Nej, vägen till ett hälsosamt utseende är genom träning och nyttig mat, så jag ska försöka leta reda på ett yoga ställe i Sthlm där jag kan börja träna, jag måste även söka upp en sjukgymnast och förbättra min fibro, för jag har ondare nu än tidigare och det beror på att jag gått upp lite för mycket för mitt eget bästa, jag får inte bli överviktig, det får jag verkligen inte. Jag tänker dock inte tala om för er hur mycket jag har bestämt mig för att gå ner, det är privat. Men så länge jag gör det hälsosamt och på ett bra sätt, så kan ingen säga något.


xo xo
Ciao!

We're superheroes!

Idag har jag mått så pass illa att jag fick upp min frukost, visst jag fick i min lunch, men om det är något jag avskyr så är det när jag mår illa. Allt blir helt fucked up då, jag kan inte göra något, min mage lever sitt eget liv. Jag tror att min intolerans mot mjölk har blivit "låg" igen. Jag fixar inte mjölk, så nu blir det bannemig en vecka utan laktosprodukter. Hm, vi får se hur det går, men mjölk ska jag inte få i mig. Problemet med dessa veckorna är att när man bestämmer sig för att inte äta mjölk, då är mjölkprodukter som godast, såsom glass (som jag vanligtvis inte äter) eller mozzarella, eller allt som har mjölk i sig, det går bort helt och hållet och man står där och undrar vad som pågår. Mjölk är fan inte alltid det roligaste att vara intolerant mot, men men det kanske för med sig att min mage blir lugnare igen, vad vet jag?


Annars så svänger jag något så enormt just nu, ena stunden är jag deppad andra stunden euforisk, manisk (om ni vill kalla det så) och jag befinner mig mellan ytterligheterna, det som dock lugnar mig nu är att jag vet att det kommer att bli bättre. Det blir inte som innan och jag står på något sätt starkare än innan även om jag svänger. Något att fallit ner i skorna som gör att jag inte svajjar hur mycket det än blåser. Problemet med en person som mig, när det kommer till kontrollbehovet är att jag inte kan kontrollera mina stämningslägen, om det vore så skulle jag inte behöva käka medicin. Så enkelt är det. Men men, sånt är livet, inte mer än så. Jag överlever alltid, det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra. Det enda tips jag kan ge är att man ska acceptera situationen som man befinner sig i, annars går allt åt helskotta.


xo xo
Ciao!

We don't need no education, we don't need no thought control...

Imorse hände det något som kommer att stå i världshistorie böckerna, när denna generation försvinner. USA har fått sin första afro-amerikanska president och jag tycker att det är något bra. Visserligen politik är politik och något man inte alltid ska se för seriöst på, speciellt inte här i Sverige (enligt mig) men att jag får uppleva detta, att Bush-terrorn kommer - föhoppningsvis - ta slut, är något väldigt bra. Frågan är väl då, hur ska Obama axla ansvaret på det Bush lett en hel värld in på? Kommer han att klara det? Jag hoppas att han kommer det och göra så att man inte längre ser USA på det sättet många gör, någon som jämt och ständigt ska leka världspolis, utan kanske en förhoppning om en bättre värld? Men makt är lätt att missbruka, men jag tänker hoppas på det bästa. Så ja, jag är glad över det.


Idag promenerade jag runt sjön, jag var i behov av att gå av mig en jävla massa aggressivitet som satt fast i mitt huvud, det blev klarare och skönt att gå, jag går inte speciellt fort, men 5 km på 60 minuter, haha, målet borde vara för mig att kunna springa 5 km, på ca 25-30 minuter, men det är inte ett rimligt mål just nu, kanske om jag verkligen lägger mig i hårdträning, MEN då kommer vi till det, jag får egentligen inte träna utan en sjukgymnast, men jag kan inte ta mer tid från skolan, även om jag vet att jag behöver gå till en sjukgymnast, men var finns tiden? Men skönt som tusan var det att gå idag. Man bara lyssnar på musiken och försvinner bort för en stund. Nej, så här ser det inte runt omkring den sjön jag går runt, men jag önskar...


Nu ska jag käka granatäpple, om jag skär upp dem rätt. Jag älskar att äta granatäpplen, de är lagom sura, men samtidigt söta, enligt pappa är de som vi har på balkongen lite för sura, men jag älskar sura saker, dessutom är det nyttigt. Ha, känn på den ni. Det enda godiset jag unnar mig är varma hallon med lite socker och det är bland det bästa godiset som finns. I loove it!


xo xo
Ciao!

There's a star, calling my name, It's echo is true and the song is not the same...

Idag gick snabbt, som tusan. Det känns nästan som om tiden bara flyger iväg och jag vet inte riktigt vad vi gör eller vad vi lär oss. Men något nytt är det varje dag, kanske är det mycket att ta in i början och att vi får häng på det lite senare, men lite kaotiskt är det i mitt huvud, ett virrvarr av vad jag ska lära mig och vad jag lär mig, som tur är går det framåt. Det gäller bara att vara på rätt bana hela tiden och veta att man gör fel ibland och ibland gör man rätt på en gång. Men att sy för hand är inte det lättaste om jag ska vara ärlig, utan lagom svårt, det ska som sagt vara jämna stygn. Nog om det.


Vi tränade idag igen, jag och brorsan och jag känner mig lite bättre än vad jag gjorde för bara några dagar sen, nu är jag på rätt spår. Jag äter bara mat tre gånger om dagen och därav så har jag slutat småäta och det gör ju att jag slipper få ångest över vad jag stoppar i mig. Jag är väl dock inte lika söt när jag hoppar heller som denna söta tösabit...

Varenda morgon från och med torsdag ska jag gå upp och dricka en kopp varmt vatten med citron i, det ska vara utrensande för kroppen. Det ska även sätta igång en hel del saker, som ämnesomsättningen och liknande. Ja, we give it a try, elller vad säger ni? Citroner är bra till mycket, som alltid. Hehe, mer citron i maten ;)

Jag märker sakta att det börjar gå över till höst och att luften är kallare, idag har det duggat hela dagen, inte vräkt ner, men ändå regnat hela dagen. Lagom roligt, jag vill ha klara höstdagar med fin luft och vackra färger, men inte får jag det just nu. Jag vill ha en riktig höst.


xo xo
Ciao!

You are what you eat, aren't you? Because I want my body back!

Idag ska jag på kräftskiva/födelsedagsfest hos min vän Josefine, det ska bli väldigt trevligt, håller på att göra mig i ordning nu. Även om jag inte äter kräftor så ska det bli kul att träffa Jossan och umgås lite med människor, jag mister det lite när jag går i skolan som jag gör nu. Man får träffas på helger och liknande, sen kommer jag säkert orka ses på veckodagar, men nu är jag för trött för att orka, känns lagom roligt. Men idag blir det lite party minsann!


Jag måste äta mindre och gå ned i vikt, jag trivs inte såsom jag är nu, sund mat och mindre mat. Jag förbrukar visserligen mycket energi när jag är i skolan, men jag vill inte lägga på mig mer i vikt, min kropp fixar inte det. Jag måste ner till varje pris nu, så känns det. Dels beror det på min fibromyalgi, jag får inte vara överviktigg, utan jag måste väga inom den ramen som min kropp ställer sig inom, så dags att ändra vanor helt och hållet. Jag tänker inte längre käka popcorn, eller dricka läsk. Jag ska verkligen läsa igenom "Du ÄR vad du ÄTER" och börja laga mat därifrån. Imorgon tänker jag gå igenom den boken och se till att jag kan handla hem lite mat som passar min kropp. Så råkar det bara vara. Träning nästa dessutom? Jag kanske ska börja på friskis och svettis och träna där efter skolan tre gånger i veckan? Det är nog ganska bra, eller?



Nu ska jag fixa i ordning mig och lite sånt, hade jag tänkt. Hoppas några kläder passar?

Ge tillbaka min kropp till mig! Jag saknar den!

xo xo
Ciao!

Running with scissors!

Jag är helt slut i huvudet, det är mycket att ta in de första dagarna, MYCKET! Det är allt från information om hur det går till på skolan, till hur man skapar mönster och snygga sömmar, det är lite vad vi lärt oss den här veckan. Jag ser redan framemot nästa vecka, då vi ska ha plaggskiss på schemat, det är sweet! Vi ska på studiebesök på måndag, alltså besöka en grossist, jag ser inte riktigt det som ett riktigt studiebesök men ändå, vi kommer köpa på oss en del saker, mycket har jag redan och mycket ska jag inhandla på lördag med mamma, vi ska in till stan och titta på saker som jag vill ha. En tillklipparsax, en taggsax och lite sånt är det tänkt att jag ska ha. Vi har mycket hemma, men det skadar aldrig att ha två, mjo så är det. Ha! Bilden skulle kunna vara jag med mina klackar och saxar ;)


Vår skola är mysig, den ligger precis vid Observatorielunden, bättre ställe får man leta efter, men det är långa dagar vi går och det tär verkligen på krafterna att prestera sitt bästa varenda gång man gör något, inget halvhjärtat här inte. Här ska det designas. Vi har fått strikta regler när det gäller vår sömnad, det får inte se hemmasytt ut. Utan endast designat. Vad vi gör hemma spelar väl ingen större roll, uppenbarligen, men vi tar ju med oss det vi lär oss hem och gör det på kläder vi gör hemma också. Det kommer iaf jag att göra. Varför ska jag annars gå en utbildning? Det är frågan det. Ja, detta kan vi blicka ut över om vi sitter under lunchen uppe i parken, ganska nice va?



Nu är det bannemig slut på småätandet, havregrynsgröt till frukost, stadig lunch, äpplen på rasten på eftermiddagen och en lagom middag. Så kommer det se ut. Jag känner mig inte bekväm i min kropp, men det är mellan mig och min kropp detta gäller. Sund mat och en lagom dos träning så kommer jag nog i form, ja något måste jag i alla fall göra. That's it. Jag har en lite för osund relation till det just nu, men jag är envis så jag kommer nog att klara även detta. Jag saknar min gamla kropp...


Btw, jag ogillar starkt anonyma kommentatorer. Det är jävligt fegt. Stå för vad ni tycker, så ser jag inte ner på er jag lovar!

xo xo
Ciao!