Wednesday, January 07, 2009

Verus amica rara avis...

Jag har tänkt mycket den senaste tiden, mer än vad jag brukar göra och på ett sätt känns det betryggande, på ett annat är det inte alls speciellt bra. När jag skriver här kan jag lätt ge er en bild av hur jag mår eller hur jag känner. Men många inser inte att det jag skriver här är bara ord och kanske inte alltid förklarar situationerna som dyker upp speciellt väl. Om jag till exempel skriver att jag inte vill gå närmare in på saker behöver man inte alltid anta det värsta, bara det att vissa saker känner man inte för att vika ut på nätet. Då har man väninnor som finns där som backar upp en och talar om det man behöver höra. Vänninor är väldigt viktigt att ha, inte endast dem man träffar på krogen utan de man kan ringa när allt skiter sig och man vet att man inte är en börda och om ens vänner inte orkar så säger de till en. Det är riktig vänskap, ärlighet. Det är något så många verkar missa idag, ärlighet är det som varar allra längst, lögner dör alldeles för långsamt.


Inatt innan jag somnade låg jag och vred och vände på mig för att hitta en bra position att sova i, helt plötsligt slog det ned en tanke i mitt huvud, varför ska jag alltid göra saker värre för mig? Jag vill gärna veta. Jag vill det. Och idag fick jag en inbjudan till ett ställe jag gärna kunde sluppit fått...

xo xo
Ciao!

1 comment:

orsak said...

Håller med dig där Anna. Ärlighet, is the shit. Och de sanna vännerna, som man inte alltid behöver ha en supertät kontakt med, men man VET att dom finns där. What so ever. Och du, allt tar sin tid. Stora som små saker, och det är helt ok. Du vet att jag är stolt över dig. Puss.