Framtid.

Jag är vägen,
vägen ett med mig
i ett ändlöst trevande efter en hand,
av tröst

Lindar jag in mig i silke,
som nuddar min hud,
mitt skira ansikte
Som ni brutalt misshandlade,
i tron om att jag skulle resa mig igen

Och jag är vägen,
vägen är ett med mig

Aldrig har framtiden känts så
-avlägsen

© Anna Nyberg Hassan - Reza 2008